Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Universitas Regia Upsaliensis. En blick på Upsala Universitets öden under de gångna 450 åren. Av Arvid Hj. Uggla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Univ er sitas Regia Upsaliensis
Aulan i Universitetshuset.
också kunnat inviga det nya
universitetshuset med dess ståtliga aula.
Professurernas antal har alltjämt ökats
till följd av vetenskapernas fortskridande
specialisering. Från att 1809 ännu vara
blott 21, är de ordinarie professorernas
antal nu — sedan skillnaden mellan dessa
och de extra ordinarie 1908 bortfallit —
ej mindre än 70.
Universitetet har även varit föremål för
storartad offervillighet från enskildas sida,
varom betydande donationsfonder till
olika vetenskapliga ändamål, nyinrättande
av lärostolar, resestipendier, byggnader
m. m., bära vittne. Mattias Norberg,
Regneli, C. F. Liljewalch, Lennander samt
Frans Kempe äro namnen på några av
lärosätets största välgörare. Ej minst
har den studerande ungdomen varit
föremål för donatorers välvilja genom en
aldrig sinande ström av nya
stipendiefonder, ställda under universitetets eller
nationernas förvaltning. Enbart de av det
förstnämnda utdelade överstiga till antalet
800. Det torde vara få främmande
akademier som i detta avseende kunna
tävla med vår. Men så är det ju
också ett för vårt land utmärkande drag
att ett stort antal studerande komma från
obemedlade hem.
Det har redan framhållits, att
universitetet först 1852 fick nya statuter, sedan
Carl Gustafs gamla konstitutioner under
två sekel varit i huvudsak gällande. Den
största förändringen, som då genomfördes,
var borttagandet av universitetets egna
domsrätt, starkt försvarad ännu av Biberg
och Geijer mot liberalerna med Richert i
spetsen. I princip har eljest ingen
rubbning skett i universitetets ställning som
självstyrande korporation, om ock med
ökade statsanslag följt ett större beroende
av regeringsmakt och representation. Det
är också att hoppas, att denna självstyrelse
alltjämt skall bliva bevarad oförkränkt, till
gagn för de viktiga intressen i
fosterlandets tjänst universitetet är satt att vårda.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
