Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Gravarne. Av Ugo Foscolo. Översättning av Ane Randel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ugo Foscolo
i dessa gravar. Gudars gåva är det
att värna stolta namn i undergången.
I höga palmer och cypresser, satta
av priamiders hustrur, skolen växa
275 bevattnade ■—■ ack snart — med änkors tårar.
Beskydden mina fäder! Den, som hejdar
sin bila fromt vid edra vigda stammar,
skall mindre smärtas av de sinas bortgång
och röra altaret med rena händer.
280 Beskydden fäderna! En dag I skåden
en fattig blind, som irrar under edra
urgamla kronor. Famlande han träder
i griften in, tar urnorna i famnen
och spörjer dem. Då skola dolda grottor
285 och själva gravarne förtälja honom,
hur Ilion tvenne gånger föll och uppstod
i nyfödd härlighet vid stumma gator
för att åt Pelevs’ ödesmärkta söner
försköna segerns dag. Den fromme siarn
290 skall trösta själarna med sång och skänka
odödligt liv åt Argos’ män, så långt som
Okeanos, vår fader, famnar jorden.
Och du, o Hektor, äras skall med tårar,
där ädelt blod, för fosterlandet gjutet,
295 än hålles heligt och så länge solen
ser ned på mänskorna och deras ofärd.»
ANE RANDEL.
281 Homeros.
283 Akilles och Neoptolemos.
28S
738
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
