- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettiosjunde årgången. 1928 /
379

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Antikt. Av Frans G. Bengtsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Antikt

Av Frans G. Bengtsson

( / . DEN AKTNINGSVÄRDA
tra-/ ve av nyutkomna böcker rörande
/■""> J antika ting, vilken sedan någon

—S tid tillbaka efterhand vuxit allt
högre på ett ostört hörn av mitt skrivbord,
tronar överst Plutarchos från Chaironeia.
Egendomligt nog är han den ende i högen
som inte inger mig någon ängslan eller
skygghet när jag står i begrepp att skrida
till anmälarens värv, fast han såsom en
vördnadsvärd odödlig snarast borde alstra någon
dylik känsla. Tvärtom skänker han mig
illusionen av otvungen umgängsamhet på ett
sätt som knappt någon av de andra.
Försöker jag betrakta högen i övrigt med känslor
av blidhet, eller fixera den med en sådan
ba-siliskblick som höves en kallblodig anmälare,
vill ingendera delen tillfullo lyckas; i stället
genomfares jag därvid av en kännbar oro,
beroende på att den innehåller verk vilka till
stor del röra sig på områden där jag är föga
eller allsinte bevandrad. Min enda hjälp vid
behandlingen av dessa verk måste därför bli
det som Schopenhauer brukade kalla ’das
rauhe Menschenverstand’, och jag kan
därför inte hoppas komma tillrätta med dem
annat än på ett beklagligt vänsterhänt sätt.

Det kan därför vara i sin ordning att
börja med Plutarchos, som inte alstrar
några sådana sorger; man behöver inte vara
vetenskaplig för att umgås med honom. I
själva verket finns det inte många
författare som utgöra ett älskvärdare sällskap än
Plutarchos, och förmodligen få klassiker, om
ens någon, som äro lättläsligare än han. Han
är en idealisk klassiker för barbarer på mer
än ett sätt: dels behöver man inte försätta
sig i något kulturhistoriskt specialtillstånd
för att taga del av honom, dels. är han
sannolikt en av dem som förlora minst vid
översättning. Sådana sidor kunna på sitt sätt verka
betänkliga nog och inge tanken att han är
en facil herre med billiga varor i sin säck, —

varor som visserligen rost och mai inte
hittills gjort någon min av att vilja förtära men
som likväl knappt kunna vara av verkligt
lödig art. Men med honom är det
märkvärdigt nog alis inte så: han är inte populär i
dålig bemärkelse; han besitter förmågan att
tala vist och nobelt om betydelsefulla och
intressanta ting på ett sätt, tilltalande för en
och var, fri från tillkrångling och
ansträngande upphöjdhet men också fri från varje
tillstymmelse till vulgaritet.

Någon gång kan man få se honom kallad
’den gode Plutarchos’. Detta är en benämning
som brukar användas som ett slags blandad
tribut åt något charmerande gammalt
dumhuvud; i detta fall kan den endast komma
ifråga hos brådskande herrar som ha annat
för händer och inte så noga tänka sig för, —
hos nutida historiker av facket, som bli
miss-lynta över hans likgiltighet för kronologi och
över hans ringa intresse för mikroskopiska
historiska sanningar av någon art som
särskilt råkar ligga dem om hjärtat; eller hos
Shakespeareforskare, blickande från
höjderna ned på hans psykologi och
karakteriseringskonst i de biografier som lämnat
material till romaredramerna. God är Plutarchos
utan allt tvivel, men inte på det sättet; hans
intelligens är lika iögonenfallande som hans
moraliska höghet och hans vida mänsklighet,
fast den kanske inte är av den mest
blixtrande arten. Montaigne, som hade föga tålamod
med förnumstiga auktorer men som å andra
sidan på grund av sin bekvämhet helst höll
sig till de någorlunda lättillgängliga, hyllar
honom som sin favoritförfattare framför alla
andra och prisar bland annat på ett ställe
hans skarpsynthet och kombinationsförmåga
på sin egen bekostnad: ’Jag kan leta ut
hundra ting ur Livius som inte vem som
helst kan upptäcka; men Plutarchos kan
finna ytterligare hundra som inte jag på egen
hand får upp ögonen för och som kanske

379

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 11:35:16 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1928/0419.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free