Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Tessinarnas konst. Av Andreas Lindblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Te s sinar na s konst
Flygel å Fiholm.
period av skapande faller mellan 1654, då
Tessin, efter hemkomsten från sin resa,
igångsätter ombyggnaden av Borgholms
slott, och intill 1680. Kraftigast har
måhända hans insats kommit att verka just
på landsbygden. I stället för knuttimrade
herrgårdar eller borglika, frostiga stenhus
resa sig nu mångenstädes de förfinade,
majestätiska Tessinslott, som än i dag
förläna landskapsbilden i Mälardalen ett av
dess noblaste drag. Stora gulvita hus
under svarta, lugna tak med
sammanhängande eller fria flyglar — allt merendels
ganska enkelt hållet, men med den goda
arkitekturens adelsmärke: de ädla
proportionerna. Änkedrottningens
Drottningholm och Strömsholm gå i spetsen, de
höga ämbetsmännens residens följa efter;
där är Kristoffer Gyllenstiernas
Erics-berg, Gustaf Soops Mälsåker, Johan
Gabriel Stenbocks Sjöö och Nils Bielkes
Salsta, för att nämna några av de främsta.
Det var en byggnadslustig tid,
nationalekonomiskt betänklig kanhända, men
konsthistoriskt så mycket mer givande, en
tid vars anda makalöst fångats i
Maga-■lottis karakteristik av Magnus Gabriel de
la Gardie; »Han är den sämste hushållare
och den störste slösare. i världen, håller
en talrik betjäning, ett stort bord och ger
ut stora summor för sitt bohag, sina
trädgårdsanläggningar och byggnadsföretag;
det säges, att han samtidigt håller på att
bygga på fyrtio eller femtio olika ställen.»
Låt oss nu se, om och i vad mån denna
tid lever i byggnadskonsten i Sveriges
huvudstad och å Sveriges landsbygd! Vi
hinna härvid ej studera detaljer, ej heller
inredningarna; blott ytterarkitekturen.
Det var ju i Oxenstiernas tjänst som
Tessin tidigast mötte oss och det är
också i dennes byggen, närmast Fiholm och
Jäders kyrka, vi få vårt första grepp på
Tessin som konstnär. Å Fiholm börjades
flyglarna 1640 — manbyggnaden blev
aldrig utförd — typiska verk i den
nederländsk-baltiska stilen. Man märker den
livliga materialväxlingen och det i
förhållande till fasaden ofantligt höga taket samt
svagheten för rikt utgestaltade gavelfält,
något som är ändå mera påfallande i
Fi-holms sockenkyrka, Jäder, där den
medeltida trappgaveln, ehuru förmäld med
renässansens voluter och festoner, ännu är
levande. I Stockholm firar denna stil
triumfer under samma årtionde; dess
yppersta verk är Regner Leuhusens 1645^—
1647 byggda palats vid Munkbron, seder-
403
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
