Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Selma Lagerlöf. Till 70-årsdagen den 20 november. Av Algot Werin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Selma Lagerlöf
»that willing suspension of disbelief for
the moment which constitutes poetic
faith».
Motiven äro hos Selma Lagerlöf de
elementära mänskliga: kärleken, brottet och
döden, hemmet, arbetet och religionen.
Politiska motiv, sådana som socialismen
och pacifismen, har hon tangerat (i
Antikrists mirakler och Bannlyst), men de höra
inte lika naturligt till hennes sfär. Kärleken,
godheten är den fasta punkt vid vilken
Selma Lagerlöf förankrat sin
världsåskådning ; hennes språkrör i Gösta Berlings
saga, den änglagoda Elisabet Dohna,
nämner den själva livsprincipen i tillvaron. Det
är i kapitlet som heter Amor vincit omnia.
Kärleken besegrar allt. Den väjer inte för
de förfallna och brottsliga, för män som
Gösta Berling, David Holm (Körkarlen)
och sir Archie (Herr Arnes penningar).
Den frälsar ur själamörker och
förvirring, så som det sker med Gunnar Hede i
En herrgårdssägen, Gertrud i Jerusalem
och Sven Liljecro.na i Liljecronas hem.
Den skapar hemmet, den centrala
institutionen i Selma Lagerlöfs värld. Vid en
rösträttskongress i Stockholm 1911, ett av
de få tillfällen då hon framträtt i det
offentliga, talade hon om Hem och ståt.
Kvinnans inträde i yrkes- och
samhällslivet skulle medföra det »förbrödringens
framtidsrike» som Heidenstams
kyrkorin-gare sjöng om, och staten skulle bli till
ett hem. Detta är hennes politiska idé,
förkunnad i en tid då familjebanden lossna
och hemmen inte äro så solida som förr.
607
Litografi av Emil Stumpp. 1925.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
