Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - När »gubben Palm» var ung. Vandringsår och ungdomssvärmeri. Efter gamla brev av Georg Nordensvan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Georg Nordensvan
Hans första brev från Rom är daterat
den 2 augusti — på dagen fyra år sedan
han från Stockholm anträdde sin resa.
Han är lycklig över att ha nått fram till
världens och konstens huvudstad, att
befinna sig mitt ibland allt vad världen
beundrar, bland de skönaste konstverk av
alla slag på jorden.
Sina första intryck av Rom avstår han
från att försöka skildra. »Det låter sig
ej beskriva, vilken märkvärdig och
besynnerlig känsla man erfar vid anblicken av
den så högst ryktbara stad, som i hela
min levnad (varit) centralpunkten fqr hela
min uppmärksamhet.» Han har redan
sett »det största tempel i världen», S :t
Peterskyrkan, han har sett Castello S.
Angelo och Colosseum. Han har träffat
Qvarnström, har uppsökt Plagemann och
har gjort bekantskap med »professor
Fogelberg, en svensk bildhuggare, som varit
här i många år, han mottog mig med
mycken vänskap». För övrigt umgås han nu
endast med tyska artister. Och han har
inte vistats i Rom många dagar förr än
han besluter att, medan han är i farten
fortsätta resan till Neapel och stanna där
två månader »för att studera naturen i
sin mest söderländska karaktär».
När han återkommit från Neapel med
en rik skörd av studier, slår han sig till
ro i Rom. För vintern hyr han in sig
hos en vän från Wien, den utmärkte
porträttmålaren Amerling. Då denne målar
Thorvaldsens porträtt, gör denne en
påhälsning inne hos den unge svensken, som
finner det »högst smickrande att hava
haft besök av den allmänt erkände
konstens förste». I samma hus bor
Egron Lundgren, som nyligen anlänt
från Paris. Jämte en norsk
»historiemålare», herr Tidemand från
Kristiania, studera de varje afton tillsammans i
en privat akademi.1
1 Adolf Tidemand, som senare blev den norska
bondelivsgenrens mästare.
Julaftonen tillbringas i internationellt
sällskap, en skara tyska konstnärer,
uppblandad med några holländare, ryssar och
en dansk — själv är Palm den ende
svensken.
Landsmännen i Rom nämner han endast
i förbigående i sina brev. Främst sätter
han professor Fogelberg. Honom träffar
han »nästan alla dagar, ty vi spisa på
samma värdshus och utom dess besöker
han mig allt som oftast — det är en högst
aktningsvärd och skicklig man, och det är
ljuft att hava sådana landsmän».
Främst bland ungdomen sätter han
Egron Lundgren — »en mycket
älskvärd yngling med mycken talang», honom
»håller jag mycket av, hans sällskap är
mig mycket kärt och vi äro dagligen
tillsammans». Akademiens båda
stipendiater, Plagemann och Ekman, ha utvecklat
sig på ett tvivelaktigt sätt. Plagemann
har enligt Qvarnströms utsago (våren
1840) på nära ett år ej företagit sig det
ringaste av vad konsten beträffar utan
lever helt och hållet för sitt nöje och sin
kärlek till en hustru, i vilkens mans hus
han bor. Palm finner honom
oigenkännlig, mager, gulblek, han har ej på sex
år rakat av sitt skägg, hans klädsel är
ovårdad, »om man i Stockholm skulle se
en sådan person på gatan, skulle han utan
tvivel bli jämförd — vad det yttre
beträffar — med en rövare». Ekman har
råkat illa ut, har visat sig efterhängsen
mot en skön romarinna och har en kväll
blivit »barbariskt pryglad». Värre är det,
att han ej gjort framsteg i sin konst,
vilket förvånar kamraterna från Stockholm.
I Italien håller han sig mest ute på
landsbygden utom nåhåll för kamraterna. »Han
var här i staden en hel månad, och för
omkring tolv dar reste han ut igen till en
by, som heter Subiaco, där han lever skild
från världen. Under hans senaste
vistande här var jag den endaste som umgicks
med honom, och som gammal kamrat och
184
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
