- Project Runeberg -  Ord och Bild / Trettionionde årgången. 1930 /
659

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Svensk skönlitteratur i Finland. Av Erik Ekelund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Svensk s könlitteratur i Finland

och ge det med en så självklar symbol som i
följande lilla dikt:

Jag sitter och stirrar och frågar:
Vad är livet?

Och daggdroppen på den morgonfriska ängen svarar
mig: jag är livet.

Ty se

det stora mörkret har utpressat mig ur sina gömmor
och det stora ljuset suger mig i sig.

Denna dikt är mera lugn och harmonisk
än flertalet dikter i Salavas bok, som i
allmänhet har samma färg som många andra av
vår tids diktverk: tillvaron är kaos och
ångest, jagets enhet är upphävd, medvetandets
ljus snuddar blott vid ytan och förmår aldrig
genomtränga dunklet. Men hur var det
Nietzsche sade i Also sprach Zarathustra: Man
muss noch Chaos in sich haben, um einen
tanzenden Stern gebären zu können. Det är
den stjärnan, vars tillblivelse så många av
modernismens astronomer förutspå.

Salavas dikt har sin egen prägel: en
illusionslös ärlighet, som gömmer en nypa frän,
ironisk livsvisdom. Den är äkta och därför
djupt sympatisk.

Nicken Malmströms diktsamling heter
Med långhårigt huvud. Innehållet är
emellertid bättre än titeln, som onekligen kan få
håret att resa sig på mången läsares huvud.
Det är, trots all formell taggig modernism,
något svalt och reserverat, något spartanskt
över boken. Diktarens bildvärld röjer icke
någon rik fantasi. Det finns ingenting naivt
och omedelbart hos honom. Malmströms
dikter vittna om en individualitet, vars främsta
särdrag är intellektualitet och saklighet.
Versen spänner sig som bjälkar av järn och
betong i ett husskelett, som gapar öppet för
alla himmelens vindar; det är
funktionalistisk skönhet: kraft, ändamålsenlighet.
Malmström har dikter, som äro starkt
tilldragande i sin känsloknapphet och bildfattigdom;
jag skall citera »Mossen»:

Den ligger vid och flack.
Skogarna vända mot den
missnöjda blickar.
Stiger du ut på den?
Den är tung och sugande
som en hemlig last.

Arma, fattiga mosse!
Ödmjukt du bjuder
dina tranbär.

Rörd jag tar emot,
förnimmer i överflödande stund
mitt samband
med dig, med jorden.

Men Malmströms dikt är ibland så starkt
koncentrerad, att den blir obegriplig; han
begagnar sig av elliptiska uttryck, som te
sig både osvenska och osköna.

I Henry Parlands diktbok
Idcalrealisa-tion möter man den nya tidens poet i
overalls, som icke rör lyran, utan knackar på en
Underwood, made in U. S. A. Hans pegas
är ingen vinghäst, utan en bensindoftande
Ford. Han är en — alltför trogen —
lärjunge till Elmer Diktonius; hans diktning
utgör en tillämpning av Diktonius’ program
i »Hårda sånger» :

söndersargas måste livets fulhet

tills skönhet-helhet ur dess mull kan gro.

Henry Parland har funnit, att idealen
varit ruttna och fallfärdiga, och har därför
känt sig manad att sköta om
konkursauktionen. Mest roar sig auktionsförrättaren
emellertid med att slå sönder det gamla skräpet.
Han har låtit sitt bärsärkalynne även gå ut
över sin egen dikt; hans dikter äro fragment,
skärvor, oartikulerade skrik. Men då och då
kan den starkt koncentrerade, antitetiska
formen ge ett suggestivt uttryck åt tillvarons
motsägelsefullhet och oförnuft:

Jag såg ett hav
av blod,

dykvalmiga vindpuster

piska dess yla

till tungt, rött skum.

Lik

trasigt stympade
kring en gäll affisch,
skriker ut över vidden:
Här

har paradiset legat!

I ett album iq2q gör en ny generation sitt
inträde på den litterära arenan. Boken har en
viss polemisk udd, som riktar sig mot den
modernistiska tidskriften »Quosego». Den
generation som talar i »1929» har sitt eget
ansikte: den är individualistisk och hävdar
personlighetens värde, den dyrkar formen och
skönheten, den höjer klassicitetens fana i
kampen mot romantiker och dunkelmän. Att
dess individualism och liberalism är äkta
bevisas därav, att bokens sidor även upplåtits

659

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:02:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1930/0719.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free