Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - De astronomiska observatorierna i Sverige. Av Östen Bergstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Östen Bergstrand
N. Tamms observatorium
å K v i s t a b e r g.
seende av kulturella intressen: bristen på
tillgångar. År 1927 togs frågan på allvar
upp av observatoriets ägare
Vetenskapsakademien. Men först det följande året
medförde den avgörande vändningen. Vid
akademiens sammankomst den 20 juni
1928 överlämnades för ändamålet från
Knut och Alice Wallenbergs stiftelse en
milliondonation, till vilken längre fram
lades nya donationer från samma håll.
Därjämte hade Stockholms stad vid samma
tidpunkt beslutat anslå en betydlig summa
som vederlag för återfående av
nyttjande-rätten till det alltsedan 1746 av
observatoriet disponerade området på
Brunke-bergsåsen, den s. k. Observatoriekullen.
Nu kunde man äntligen skrida till
verket. En i alla avseenden lämplig och
härligt belägen byggnadsplats förvärvades på
det s. k. Karlsbaderberget vid
Saltsjöbaden, detaljerade planer och
byggnadsritningar utarbetades på akademiens
uppdrag av arkitekten Axel Anderberg, och
moderna, förstklassiga instrument beställ-
des redan samma höst hos de berömda
firmorna Zeiss i Jena och Grubb i Newcastle.
Planeringsarbetet och uppförandet av
byggnaderna gingo raskt undan; redan nu,
på våren 1931, står den nya ståtliga
institutionen så gott som färdig, och de stora
instrumenten hålla på att uppsättas i sina
därtill bestämda kupoler.
Observatoriets huvudbyggnad innehåller
arbetsrum, bibliotek, mätningslokaler,
laboratorier m. m. samt bostäder för en del av
personalen. Med densamma är förenad
den kupolbyggnad, som inrymmer
observatoriets största instrument, en
dubbelrefrak-tor av Grubb med fotografiskt objektiv av
60 centimeters och visuellt av 50 cm :s
öppning. På något avstånd från denna
byggnad ligga de två isolerade
kupoiför-sedda paviljonger, som inrymma den
Zeiss’ska astrografen med 40 cm:s
objektivöppning och det Grubbska
spegelteleskopet med spegel av 1 meters diameter.
Ytterligare tre byggnader innehålla
bostäder för observatoriets chef och en del av
den övriga personalen, samt värmecentral,
verkstad m. m. Med sina väldiga
koppar-klädda kupoler uppskjutande från det
skogklädda bergets krön utgör den nya
anläggningen ett ståtligt inslag i det vackra
skärgårdslandskapet.
Den instrumentella utrustningen består,
utom av de ovannämnda tre
huvudinstrumenten, bl. a. av spektrografer, fotometrar,
astrofotografiska mätapparater,
precisionspendlar och övrig apparatur för
tidstjänsten samt några mindre, från det gamla
observatoriet överförda instrument, som ännu
äro brukbara.
I och med Stockholms observatoriums
nydaning har vårt land fått en astronomisk
institution, som i avseende på tidsenlig
anläggning och utrustning kan upptaga
tävlan med de bästa utländska. De grenar av
forskningen, som här företrädesvis torde
komma att bedrivas, äro spektralanalys ska
och fotometriska undersökningar av stjär-
256
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
