Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Nötplockning. Efter William Wordsworth. Översättning av Brita Zetterström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
NÖTPLOCKNING
Efter WILLIAM WORDSWORTH
Det var en dag
(jag talar om en enda, skild från andra)
en av de himmelska som ej kan dö,
när fylld av gosseaktigt, ivrigt hopp
jag stugans tröskel lämnade och sprang
bort mot en fjärran skog. Jag rustad var
med väldig ränsel över skuldran slängd
och nötkäpp i min hand — ack, visst och sant
en underlig figur, som utstyrts i
en stolt förklädnad utav gamla paltor,
av sparsam husmor undanlagda just
för detta ändamål — en brokig dräkt
som kunde le åt ormbunkssnår och törnen
men mera trasig än nödvändigt var.
Hän över klippor utan någon stig,
fram genom ormbunksmattors täta trassel
och genom vilda törnesnår jag trängde,
och nådde så till sist en älsklig vrå
som aldrig rörts av någon mänskofot,
där ej en bruten gren med vissna blad
mot marken slokade — ett oskönt tecken
på ödeläggelse — men höga, raka
sig reste hasselbuskarna, behängda
med sköna klasar — en jungfrulig syn!
En liten stund jag stod och andan höll,
just så som lyckan finner njutning i,
och läggande ett välvist tvång på mig
— jag ej behövde frukta för rival —
en överblick jag tog av gästabudet.
Se’n under lövens valv jag satte mig
491
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
