Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Fransk genombrottskonst under nittonhundratalet. Av Ragnar Hoppe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ragnar Hoppe
radikalt nya, som sett dagen under detta
århundrade, och enligt min mening har
den heller inte spelat ut sin roll.
Kubismens födelseår är 1907, och dess
fäder äro Georges Braque och Pablo
Picasso. Den sprang fram som en reaktion
mot allt det tillfälliga och lösliga i den
konst, som fötts ur impressionismen, och
den byggde vidare på den grund, som lagts
av Cézanne och Seurat.
På utställningen i Stockholm voro flera
av de främsta kubisterna företrädda meel
så pass många och så långt tillbaka i tiden
gående arbeten, att man kunde bilda sig
en tämligen klar föreställning om
utvecklingen inom denna märkliga rörelse och
även om dess karaktär och innebörd.
Jämförd med män som Matisse och
Derain, båda utpräglade fransmän,
framstår spanjoren Pablo Picasso (1881) som
en gåta, ett svårlösligt problem.
I Picassos ådror flyter det, säger man,
både spanskt, moriskt och judiskt blod,
och denna rasblandning kan kanske till en
del förklara de många skenbara
motsägelserna i hans underligt sammansatta, men
oerhört intensiva och fängslande
personlighet.
Nitton år gammal kom han till Paris,
där han fick se den utomordentliga
Cen-tennalutställningen av fransk konst,
vilken gjorde ett djupt intryck på honom
och öppnade hans ögon för mästare som
Ingres, Corot, Delacroix, Manet och
Cézanne. Men Picasso fänglas inte endast
av den franska konstens mästerverk,
storstaden Paris får redan nu ett kraftigt
grepp om honom, och det greppet har inte
lossnat än. Han är själv en fattig ung
bohéme, lever nästan på samhällets botten,
men han är passionerad och intuitiv, en
drömmare och målare av icke vanliga
mått, och han har den sanne poetens
förmåga att dikta och omgestalta det sedda
och upplevda. Hans tidigaste formella
utgångspunkter äro väl närmast Steinlen
och Toulouse-Lautrec, men minnet av en
stor spansk mästare, EI Greco, kastar sitt
magiska skimmer över dessa hans första
parisår. Det är den blå perioden.
Den mest berömda sviten från
»1’épo-que bleue» är Gycklarna, av vilken det i
våra nordiska samlingar finns ett par
utmärkta exempel. Mest typisk ur både
stämnings- och färgsynpunkt är väl
Na-sjonalgalleriets i Oslo nästan
beklämmande dysträ Pauvre Ménage, bilden med
mannen och kvinnan, vilkas bleka
utmärglade fysionomier stirra oss till mötes
inden nattblå fonden. Som en parafras över
en »helig familj» verkar nästan
Göteborgsmuseets raffinerade målning
Akrobatfamilj med apa, där teckningen är så subtil
och förunderligt väl harmonierar med det
veka känsloanslaget. Den blå perioden
varar endast två år, 1903—1905.
Redan 1906 har han sadlat om, och
dessa häftiga och dock logiska
omkastningar, som bottna i ett oroligt, lidelsefullt
temperament, äro över huvud ett
karakteristiskt drag för Picasso. På grund
av den dominerande rosatonen i dessa
senare målningar, i vilka den mera plastiskt
betonade formen spelar en större roll än
under den blå perioden, kallas den
rosaperioden. Här föregriper Picasso genom
en långt gående förenkling i mångt och
mycket stilen i sin »klassiska» epok, som
kommer först omkring 1916—1917. En
av de starkaste och mest fulländade
figursaker Picasso någonsin målat är bilden
med den nakna holländska flickan, den
gräddvita, saftiga Wilhelmintje, som
tillhör skeppsredare J. B. Stangs samling i
Oslo, och som kom till under ett uppehåll
i Amsterdam, just mellan den blå
perioden och rosaperioden. Vilken slutenhet,
vilken plastisk styrka, och samtidigt vilken
blick för det primärt kvinnligas tjuskraft!
Men hans dämon nöjde sig icke med
dessa resultat. Han måste vidare. I några
av hans vänners ateljéer hade man vid den
538
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
