Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Comédie-Française. Av Kjell Strömberg. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kjell Strömberg
Scenen å teatern vid Rue de V a l o i s.
närligt och ekonomiskt, ej minst tack vare
Racine — efter att tidigare väsentligen
ha ägnat sig åt den folkliga farsen i de
grova former som Moliére bragt ur
modet. Maraisteatern, vars ensemble också
kallade sig comédiens du roi, hade mycket
förfallit sedan Mondory, sin tids Antoine,
haft djärvheten att introducera Corneille
på scenen, d. v. s. en högklassig
realistisk genre i en tid, som framför allt
älskade konventionell herderomantik; den
stadsdel, Faubourg Saint-Antoine, där
truppen hade sin fallfärdiga lokal vid Rue
Vieille du Temple, var heller icke längre
fashionabel, sedan den övergivits av hovet.
Då Maraistruppen nu klagade sin nöd hos
den sparsamme finansministern Colbert,
sammanslog han den utan vidare med La
Granges trupp i Salle Guénégaud, vilken
sålunda blev av med en av sina konkurrenter.
Men den driftige La Grange hade större
planer, däri understödd av Armande
Bé-jart, Moliéres mera profithungriga än
personligt ambitiösa unga änka. Han hade
redan Paris förnämsta komediensenible
och Moliéres hela repertoar; han hade
nyss förvärvat stommen till en tragisk
ensemble och behövde bara en primadonna
i facket. Slumpen kom honom till hjälp.
Hotel de Bourgogne hade fått sin
ensemble svårt topphuggen i en av tidens
många epidemier; Racine slutade, delvis
av religiösa skrupler, delvis av motvilja
att blanda sig i lumpna intriger, att skriva
för teatern, och nu lät sig hans berömda
älskarinna och ojämförliga tolk, m :lle
Champmeslé, utan svårighet frestas av ett
anbud från La Grange, som därmed gjort
sin enda kvarstående konkurrent praktiskt
taget schack och matt. Sammanslagningen
bekräftades genom ett kungligt lettre de
cachet av 21 oktober 1680, men redan
22 augusti hade tillstånd givits och
samarbetet begynt. Både Corneille och Racine
bodde hädanefter under samma tak som
Moliére, och den nya teaterns
skådespelare begåvades med titeln comédiens
or-dinaires du roi, varmed följde det teater-
228
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
