- Project Runeberg -  Ord och Bild / Fyrtiotredje årgången. 1934 /
383

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Från Stockholms teatrar. Av Carl G. Laurin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Från Stockholms teatrar

Semmy Friedmann — Marcel. Håkan Westergren —• Charles. Frank Sundström — Pierre.

Fot. Almberg & Prcinitz.

Seen u r Tre och en.

lund återkom just samtidigt med bröllopet
från en långresa i Amerika och ■—- prinsar
äro ofta nuförtiden originella — anmäler sig
som chaufför hos, hur få vi kalla en
Fräu-lein Winkler, som blivit gift med en
falsk furste och ännu icke är skild ? Blir
det prinsessa i alla fall? Man har ju
överallt så svårt att lägga av en fulltonig
hono-rifik titel, som man icke längre har rätt till.
Att herr Eklund skulle bli kär i fru Eklund
förstod man från början, men vad man ej
begrep var, att då chauffören visar sig vara
en vanlig prins, hans titel kunde bli kunglig
höghet. Durchlaucht eller Hoheit vore väl
nog. En kunglig höghet blir man ej, om man
icke är prins av blodet och har arvsrätt till
något kungarike. Vi svenskar anses visst av
oss själva för titelsjuka, och vi behöva ju
ideligen repa upp generalkrigskommissarien eller
lantmäterifiskalen, då vi ännu icke ha nått
det tyska, engelska eller franska förståndet
att tillsammans med titeln använda oss av
tilltalspronomen. För utlänningar förefalla vi,
då det gäller deras titlar, fullkomligt obekanta
med dylika viktiga petitesser och det i den

grad, att de även i de högsta salonger ha
svårt att dölja sin förvåning över vår
otymplighet i detta avseende.

Det var en del rätt kostliga scener, när
chaufförens furstlighet blev fastslagen och
denne i sin enkla men klädsamma
chaufförkostym med en gest antydde, att hans
inter-lokutör borde resa sig, då han själv stod.

Den rätt enkla pjäsen hade en dundrande
publiksuccé, och den gick hela vårterminen
— både vinter och vår.

Det talas nu så lärda och djupa ord om att
teater bör spelas utifrån och in, andra anse
inifrån och ut, och att rapporten mellan
åskådare och skådespelare bör vara sådan,
att man skall känna sig inne på scenen om
man sitter i salongen, och om man verkar
på scenen känna sig vara i salongen. Dessa
stora fordringar kunna endast lösas i revyn,
den äldsta formen för teatraliskt
uppträdande. Här finnes just det ut och in, som våra
konstteaterdoktorer anse som en nåd att
stilla bedja om. Här ha vi allkonstverket, där
tal, sång, dans, opera, drama, varieté, dans-

383

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:04:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1934/0423.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free