Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Svensk målarkonst på Konstakademiens jubileumsutställning. Av August Hahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svensk målarkonst
Simeon Marcus Larson. H ö g fj ä 11 sp a r t i från Norge med
vattenfall. 1856.
Nationalmuseum.
och ståtliga, fast nästan förstenade vyn
över Tivoli kunde nämnas — sätta vi
numera mindre värde på än hans långt
friskare, omedelbarare landskapsstudier och
skisser, som t. o. m. kunna väcka en
erinran om Corots tidiga bilder från Italien.
Men »Palma Vecchio» såg saken på ett
alldeles motsatt vis.
Den som mest levde sig in i
renässansmålarnas värld var Plageman. Med sin
obestridliga färgbegåvning sökte han t. o. m.
imitera dem. Men huru italieniserad han
än blev genom giftermål och sympatier,
väckte han föga anklang, och snart gick
tiden honom förbi. Nu är han glömd. I
sammanhang härmed nämna vi Nils
Blommers färgstarka, utmärkta kopia efter
Correggios »Jupiter och Antiope» i
Louvre-galleriet i Paris. Därifrån kom målaren till
den eviga staden, men blott för att kort
därpå, trettio år efter Lauréus, bäddas
ner på kyrkogården vid Cestiuspyramiden.
Blommér var ju annars en svärmisk
anhängare av den nyromantiska riktningen
och sökte väcka fornnordiska stämningar
till liv genom sina kända målningar
»Näcken och Ägirs döttrar», »Freja i sin vagn,
omgiven av alfer», »Älvdrömmen»,
»Ängsälvor», som säkert hos många framkallade
minnen från tidens diktning. Ja, en ung
flicka började framför en av dem halvhögt
deklamera några strofer ur Malmströms
»Vi suckar det så tungt uti skogen?» Även
med en intim porträttgrupp, »Syskonen
Ramel», var han företrädd.
Hemma i Sverige verkade både då och
tidigare vår romantiske landskapsmålare
Carl Johan Fahlcrantz. Den
stämningsfullaste och bäst bevarade av hans fåtaliga
bilder var ett ståtligt fantasilandskap med
365
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
