Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Gripsholm. Till 400-årsminnet av Vasaborgens grundläggning. Av Sixten Strömbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sixten Strömbom
Gripsholms slott. Ur Suecia antiqua et bodierna, i 6 8 o-talet.
och den historiska stämningen — allt
medverkade till att slottet för honom blev ett
älsklingstillhåll. De långa sejourer han här
tillbragte med sitt hov ha på ett
utomordentligt vis dokumenterats i tidens
memoarer och brevlitteratur. Han kände sig
här mera än någon annanstans som de
stora gustavernas arvtagare. Här skötte
han statsaffärerna mellan assembléer,
teaterföreställningar, tornérspel och lantliga
utflykter. Här levde han själv många
sorgfria dagar mitt i ett hov, som var upptaget
av sin karriär, sina intriger,
kärlekshistorier — och av att förargas över det gamla
slottets obekväma och dystra interiör.
Kungens lust att forma sin omgivning
efter sin egen tidssmak förnekar sig ej
heller här trots hans svärmiska intresse för
historiska värden. Hans representativa
behov krävde ljus, elegans och klassisk
skönhet. Hans egen och omgivningens
bekvämlighet nöjde
sig ej i längden med
skumma, murkalla
rum. Under
sällskapstimmarna, då
hans nervösa
verksamhetslust ofta
röjde sig i ett oavlåtligt
ritande och
planerande, kom det ena
utkastet fram efter
det andra till
omgestaltningar och ny-
byggnader vid slottet. Hans
arkitektoniska medhjälpare fingo sedan renrita
hans hugskott i blad, som väcka den
historiskt pietetsfulla nutidsmänniskans undran
och förskräckelse. Vi glädja oss nu över att
tredje Gustav i sin kärlek till Gripsholm
ej fick råd att bygga kring slottsträdgården
med kasärnaktiga längor eller inreda en
ceremonitrappa i Griptornet. Hans enda
större tillskott i exteriören,
kavaljersflygeln på yttre borggården och
teaterpåbyggnaden på drottningflygeln förhöja
ej slottets skönhet, men ha efter
halvtannat sekel smält skapligt in i den
historiska omgivningen. Det gustavianska
inslaget i slottets interiör möter oss än som
hela sviter, än som enstaka rum, ofta
tjusigt överraskande genom kontrasten till
Vasainredning eller skrovliga
fästningsmurar. De förnämsta rumsskapelserna,
Runda salongen (arkitekt: J. E. Rehn)
och teatern (av E.
Palmstedt) utgöra
lysande prov på
tidsstilens två
huvudfaser: den ännu
rokoko-mjuka gustavianska
stilen och den
monumentala nyklassicismen. Drottningvåningens magnifikt
dekorerade interiörer i
vit-guld-rött liksom
de kungliga gäst-
322
Karl IX:s kammare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
