Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Tredje häftet
- En anglosaxisk filosof. Av Emanuel Lillieroth
- Svenska romaner och noveller. Av Ivar Harrie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ivar H ar r i e
ytlig. Och om Russell saknar filosofisk
genialitet, så äger han i gengäld god psykologisk
blick. Därom vittnar t. ex. en iakttagelse som
denna: »Särskilt under 1800-talet
befordrades framåtskridandet mycket av sina
anhängares brist på logik, vilket gjorde det möjligt
för dem att vänja sig vid en förändring, innan
de behövde godtaga nästa. När alla de
logiska konsekvenserna av en nyhet framläggas
samtidigt, är chocken för våra vanor så stor,
att vi gärna förkasta hela saken, varemot vi,
om vi få taga ett steg framåt vart tionde
eller tjugonde år, kunna lirkas vidare utan
större svårighet.»
*
Bertrand Russell är en briljant filosofisk
kåsör, som man alltid läser med nöje.
Framställningssättet i hans skrifter är kanske en
smula torrt och schematiskt, men man har
inte svårt att följa med, och här och var
kan man t. o. m. finna välgörande inslag
av humor. Någon naiv utvecklingsoptimist
är Russell inte — han ser tvärtom flera
skrämmande sidor i den moderna civilisationen, och
i den vetenskapliga teknikens framsteg ser han
ett fenomen på både gott och ont •—• men till
ljusets fiender hör han ej. »Kunskapen»,
hävdar han, »är till sitt väsen något gott,
hur dåligt bruk än onda människor må göra
av den.»
Svenska romaner och noveller
Av Ivar H ar r i e
mycket sällan i dess alster; men för att te
sig som centra för ofattbara,
ödesbestäm-mande krafter, metafysiskt laddade,
upplåtande livets urkällor i sakramental mystik,
måste blodet och jorden, släkten och bygden
ses i klart skrivbordsperspektiv: den som
lever i förhållanden där släkten är en levande
makt, kommer att uppfatta blodsbanden
mycket realistiskt, och lantbruksarbete gör
människorna nyktra, resonabla, rationella.
Någon enstaka gång kan också sådant folks
reaktioner få uttryck i episk dikt, t. ex. hos
Hans Larsson i »Hemmabyarna» och »Per
Ståstdräng»; det är betecknande att kritiken
på sin tid stod förbryllad och skeptisk inför
dessa verk av en författare som hade
samförstånd med sitt ämne, som behållit formningen
av sin bondesläkt och kände sig otvunget
hemma på landet: där måste vara något fel,
det var inte likt sådan dikt om Allmogen och
Jorden som man var van vid. Allmogen själv
lLAGORDET Blut und Boden har blivit
så vanligt i Tyskland i litterära sammanhang,
att det i dagligt tal förkortas till Blubo —
vilket nog tyvärr ofta uttalas med samma
tonfall som Kitsch, den oöversättliga tyska
beteckningen för det snarvackert förljugna.
Det är lätt att förstå, under den artificiella
högkonjunktur kulten av blodsbanden och
av moder jord har i Naziland: alla litterater
med geschäftsinstinkter göra i Blubo, den
konkurrenskraftigaste litterära massartikeln,
och deras produktionskapacitet, när det
gäller Kitsch, är otrolig. Men faran lurar även
på ärliga arbetare i genren, och i länder där
den icke anbefalles i något överhetens
program för Aufnordung. Det sammanhänger
med att den kärlek varur denna diktning
springer fram, till sin typ och upprinnelse
är en kärlek på avstånd. BZw&odiktningens
tradition utgår från romantiken, och det
litteraturhistoriska ursprunget förnekar sig
Erik Asklund: Modisterna,. Sthlm, Bonniers. — Tage Aurell: Martina. Sthlm, Bonniers. —
Elisabeth Bergstrand-Poülsen: Kronan. Sthlm, Norstedts. ■— Carl Björkman: För hjärtats sak. Sthlm,
Wahlström & Widstrand. — Irja Browallius: Synden på Skruke. Sthlm, Bonniers. — Iris Cederblad:
Ljuva oskuld. Sthlm, Bonniers. •— Astrid Forsberg: Eros och Korset. Sthlm, Bonniers. -— Gustav
Hedenvind-Eriksson: En bondes dagbok. Sthlm, Bonniers. ■—- Ingegärd Hemmander: Musik från
Världsände. Sthlm, Bonniers. — Vilhelm Moberg: Sömnlös. Sthlm, Bonniers. — Ivan Oljelund: Kranholm
tar makten. Stlhm, Bonniers. — K. G. Ossiannilsson: Smeden Bangs träta med Vår Herre. Sthlm,
Bonniers. — Olga Raphael-Linden: Det hårda virket. Sthlm, Gebers.
176
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 14:06:48 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1938/0204.html
