Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Juho Rissanen. Av Brita Ysabel Gustafson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brita Y s ab el Gustafson
Blind gumma, i 8 9 9.
Ateneum, Helsingfors.
ögonens mottaglighet, som småningom
tvingat fram konstnären i honom.
Rissanens barndom och uppväxtår kunde
i sin brutala nöd ge åtskilligt stoff till
skönlitterära verk om upprörande sociala
missförhållanden och deras inverkan på barnets
psykologi.
Rissanen föddes i mars år 1873 i
Kemilän-mäki utanför Kuopio. Familjen bodde som
inhysingar än här och än där. Fadern var
utearbetare utan stadigt arbete och förföll
slutligen till dryckenskap. Modern hörde
till de sega, dugliga kvinnor, som ensamma
uppehålla sin familj trots de svåraste
motgångar. Den moderstyp, som
mänsklighetens historia visar så många exempel på.
Men Rissanens mor var också hård.
Bitterhet och sekteristisk religion i förening gjorde
henne sådan, och i obarmhärtig nitälskan
agade hon sin son ända till hans fjortonde år.
Död och hunger voro trägna gäster i
den Rissanenska familjen. Fyra syskon
dogo som barn, och fadern frös ihjäl en
natt vintern 1884, då han var på väg hem
från ett dryckesgille. På morgonen bars
han hem av fångar från länsfängelset, som
låg tätt intill familjens dåvarande bostad.
Minnet av denna händelse har förföljt
sonen Juho genom livet, och det har legat
till grund för en av hans bästa tavlor »Ett
barndomsminne». Hungern i hemmet
tvingade parveln Juho ut på tiggarfärder. Både
före och efter faderns död fick Juho ofta
stå och tumma på sin mössa i ett främmande
kök och föra fram sin bön om litet mjölk.
Vid sitt trettonde år började Rissanen
skaffa sig förvärvsarbete, men han trivdes
varken med det ena eller det andra.
Småningom kom han över på yrkesmålarens
bana, och det väckte hos honom lusten att
utbilda sig till dekorationsmålare. Efter
tre års vagabonderi inne i landet och i
kuststäderna fick Rissanen hösten 1895
anställning i Helsingfors och blev kort
därefter elev i Centralskolan för
Konstflit. Konstföreningens ritskola fanns i
samma byggnad, och så hände det sig en
vårkväll 1896, att två av ritskolans
kvinnliga elever kommo över till Centralskolan
och bådo om hjälp för att spänna upp
papper på en ram till en kuliss. Rissanen
var den enda, som var kvar i skolan, och
han erbjöd sig att hjälpa. Hur det var,
spände han inte endast upp kulissen, utan
han målade den också. Denna kuliss kom
att betyda den yttre anledningen till att
man upptäckte den unge mannens
begåvning, och fr. o. m. detta tillfälle började
Rissanens egentliga utbildning till konstnär.
Sommaren 1896 tillbringade Rissanen
hos konstnären Albert Gebhard i
Rauta-lampi och på hösten samma år inskrevs
han som extra elev i Konstföreningens
ritskola. Men detta elevskap fick ett
hastigt och snöpligt slut. Huruvida slutet
var snöpligare för eleven än för skolan,
290
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
