Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Målaren Sven Erixson. Av J. Hodin. Översättning från författarens manuskript av A. L. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/. H o d i n
Kustbild från Skåne.
Oljemålning. 19 3 4.
Dr Harald Nilsonne.
naivisternas starkaste målningar återge den
trakt av staden där denna övergår i
landsbygd, alltså periferin, i vilken landskapet
än så länge företräder en interimistisk
livsform, innan staden helt omsluter det.
I denna mening kunde kanske också
naivismen betecknas som ett övergångsstadium.
Men vad som helt visst inte får betecknas
som övergångsstadium är den halt av ren
känsla och upplevelsestyrka som därigenom
tillförts konsten. Denna generation har
medvetet uppträtt mot en alltför dekorativ
och utåtvänt formell konst. Gotthard
Johansson har träffande skildrat dessa
sammanhang:
Medan expressionisten gärna skildrat den
moderna lyxtillvaron söker naivisten skönheten i de
ringaste, enklaste ting. Det är knappast en
tillfällighet, att naivisterna så ofta målat utkanter,
fabriker och arbetarkvarter. Börje och
Hallström började sina utkantsskildringar, som
verkade egendomligt beklämmande mitt i all den
dekorativa färgprakten. Och denna förkärlek för
de proletära motiven ha naivisterna bevarat.
De ha sökt skönheten i Sundbyberg.
Naivismen har i andra länder att
uppvisa helt andra former än i Sverige. Så
har de primitiva folkens magiska konst
utövat ett suggestivt inflytande på vissa
konstnärer i Frankrike och Tyskland. Men
det var dock svårt att i denna riktning
uppbygga något bestående, då traditionerna
voro så olikartade. Intresset för denna
konstart gick ursprungligen likaledes
tillbaka på längtan efter en djup, ogrumlad
upplevelse. Hit hör även Paul Gauguins
konst och det sätt varpå lian i sitt
rus-kinska hat mot civilisationen uppfattade
primitivismen. Den magiska konsten ledde
till helt egenartade, fängslande verk hos
Picasso och Mirö. Många sågo redan i
början av denna riktning en fara, och
Lovis Corinth varnade:
Leken med det naiva hos naturmänniskorna
har ingenting att göra med det innersta väsendet
hos människorna av i dag. Det är en
spetsfundighet av en fullständigt blaserad modevarelse, som
lever på en soffa och är omgiven av de mest
raffinerade lyxföremål. Det som en gång var en
djupt känd, tafatt uttrycksform utnyttjas nu
av känslolösa blaserade människor och påsattes
stämpeln av en smakriktning.
Detta slag av privitivism skulle alltså
vara raka motsatsen till det som
utgjorde drivkraften för den svenska
naivismen. Närmare den svenska uppfattningen
av naivismen kommer tullnären Henri
Rousseaus fantasifulla verk eller Utrillos
filigransartade och i sitt innersta väsen
religiösa konst, och ibland något av en
Chagalls mystiska symbolism.
Om man forledes att tala om en naiv
»skola», så måste det dock betonas, att
det är enskilda konstnärer som genom
sitt formspråk bestämma en sådan skolas
stil. Men lika viktigt är det att framhålla
att en sådan skola är uttrycket för en
själslig grundstämning i tiden. Endast ur
det intensivaste upplevande av sin egen
tid kan levande och därigenom tidlös konst
uppstå. Och om också varje »nytt» element
i konsten till en början stöter på
oförstående och motstånd, så gör sig dock det äkta
gällande. Och med rätta skulle man kunna
fråga om det överhuvud funnits en
människogeneration som inte »protesterat» mot
den närmast föregående.
404
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
