Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Tredje häftet
- Geochronologia Suecica. Av Lennart von Post
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G e o chr o n o l o g i a Suecica
kronologien. På den vägen ha De Geer och
hans många lärjungar och medhjälpare
lyckats att till ett enhetligt system passa
samman bit för bit av det puzzle, som de
numera otaliga lervarvsmätningarna landet
runt utgöra. De ha i detta system kunnat
följa de enskilda årens lersolfjädrar. De ha
klarlagt, hur var och en av dessa skjuter
sin skaftdel ett litet stycke bakom den
linje, vid vilken den närmast underliggande
stannar, eller med andra ord hur det ena
lervarvet efter det andra försvinner och
hur nästa varv blir »bottenvarv» för att i
sin tur försvinna och avlösas i den
egenskapen av det närmast ovanliggande. Och
därmed har det också — från Skåne till
Lappland, och med tämligen oväsentliga
luckor — blivit fastslaget var iskanten
stått under vart och ett av de ungefär
tiotusen år det tog, innan vårt land var
befriat från ishöljet.
*
Det dröjde emellertid tjugo år, innan
De Geer lyckades finna ut, hur han i
praktiken skulle kunna realisera sina planer
på en lerkronologi. Andra arbetsuppgifter
togo hans tid: nivåförändringsstudier, de
upprepade expeditionerna till Spetsbergen,
riksdagsmannaskap, rektoratet vid
Stockholms Högskola. Men han hade från början
insett, att man måste skarva ihop
varvmätningar från en mängd platser för att få
hela det sökta årantalet, och han hade
tänkt sig att kunna knyta samman länkarna
i sin tideräkningskedja med hjälp av vissa,
särskilt lätt igenkännliga årsvarv. I den
förhoppningen försummade han aldrig att
mäta upp de lerskärningar han råkade på.
Det blev under årens lopp ett ansenligt
material De Geer på det sättet samlade.
Ändå ville det inte bli någon istidskronologi.
Ledvarven uteblevo.
Men så, på sensommaren 1904, lät prins
Carl dika ut det för trevnaden på hans
dåvarande residens — Parkudden på Djur-
E11 ex em pel på »konnekt iom av
l er v arvserier.
De båda kurvorna äro »lerdiagramo, d. v. s.
utvisa drsvarvens tjockleksväxlingar inom de
uppmätta varvserierna. Ehuru den ena mätningen är
från Sankt Eriks tegelbruk och den andra från
Bergsbrunna, ung. 9 km därifrån, visa
diagrammen nästan exakt samma variation hos varven.
Förklaringen är att ett visst varvs tjocklek
bestämts av issmältningens storlek under det
ifrågavarande året. Ett varmt år har avsatt ett tjockare
slamskikt, ett kallt dr ett tunnare.
gården — störande Isbladskärret. I
avloppskanalen blottades en skärning genom
den varviga lerans bottenlager. De Geer
skyndade dit, mätte upp varven och fann,
att diagrammet för deras tjockleksväxling
var slående lika några mätningar som
117
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Mar 20 10:46:23 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1941/0141.html
