Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Den ryska religionen. Av G. V. Tzebrikov - Dikt. Av Gunnar Björling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den ryska religionen
kristna folket. På vad sätt detta
instämmande skall åstadkommas är mycket
svårt att fastslå. Minuter, timmar, år,
sekler kunna förflyta. Ett egendomligt
förhållande. Trots det faktum att den
officiella kyrkan aldrig fastslagit den,
förefaller det som om Rysslands kristna folk
i djupet av sitt medvetande äger en dogm,
enastående i sin ursprunglighet: frånvaro
av all privategendom. Är det icke därför
som det med sådan barnslighet i ett givet
ögonblick förblandade Marx med Kristus?
Den gången brände det sig.
Och över allting svävar Isak Syrierns
röst, eremiten från sjuhundratalet, det
kristna Rysslands store lärare: »Hjärtats
kärlek till hela skapelsen, till människorna,
fåglarna, djuren, demonerna, alla skapade
varelser. Blotta tankan på dem och deras
blotta åsyn bringar tårar i ögonen. Av det
oändliga medlidande som griper hjärtat,
bedrövas det, och det kan icke uthärda
eller höra eller se det minsta onda tillfogas
någon varelse. Och därför frambär hjärtat
i varje stund under tårar sin bön för
skapelsen, att den ej skall göra sig själv ont,
att den skall bevaras, försvaras av det
stora medlidandet, som födes i
människohjärtat, ett medlidande utan gräns, som
identifierar sig med Gud.»
DIKT
Av GUNNAR BJÖRLING
En mördares aftonbön
och morgondag solståndsvisa
och evig ro ur ett förtappat
ett steg med darrhänt mun
— som är jag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
