Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Om Ord och Bild och Finland. Av Henning Söderhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Henning Söder hjelm
till, men det är väl klokast jag låter bli
såsom själf producerande.»
Naturligtvis tog Wåhlin fasta på
Tavast-stjernås halva löfte, och i ett brev av den
12 februari lovar T. sända ett
litteraturbrev »med nästa post». Men han vill vara
anonym. »Annars skall man härhemma
genast tala om partiskhet och jäfvighet —
a priori.» Litteraturbrevet ingår i första
årgångens maj häfte och bär vissa spår av
den bitterhet, som kritiken av romanen
»Hårda tider» framkallat hos dess författare.
Det är undertecknat Per Spicax. Under
samma pseudonym skriver Tavaststjerna i
julihäftet om »Kalevala och den finska
konsten» i anslutning till Galléns
Aino-triptyk, som reproducerades i tidskriften.
Men några litteraturbrev utöver det första
sänder han inte. I själva verket erhöll Ord
och Bild inga regelbundna
litteraturöversikter från Finland innan Erik Ekelund år
1929 inledde sin alltjämt fortgående serie.
I de tidigaste årgångarna representeras
Finland förutom av Tavaststjerna, vilken
även senare lämnade ett par bidrag, av
författarna Juhani Aho och Jac. Ahrenberg.
Av Werner Söder hj elm finns intet
bidrag i tidskriften förrän våren 1895, då han
skriver om »Finlands yngre finska
litteratur». Men redan i juni 1892 hade han i
tidningen Nya Pressen i Helsingfors
publicerat en artikel om Ord och Bild för att,
som han skriver till Wåhlin, »förskaffa
O. o. B. prenumeranter, hvilket ock till en
del lyckats». Han hade också för avsikt att
skriva en artikel om Tavaststjerna för
tidskriften, men avsikten fullföljdes icke. Ett
brev till honom från Wåhlin, daterat den
20 september 1894, visar att han alltjämt
varit verksam för tidskriften i Finland. I
detta brev gör Wåhlin även ett principiellt
uttalande om tidskriftens ställning till
Finland, som förtjänar ett återgivande. Wåhlin
skriver:
Hvad Ni säger om, att hvad uppmärksamhet
Ord och Bild hittills varit i tillfälle att egna åt
Finland och dess kulturlif också i Finland blifvit
uppmärksammad och värderad gör mig både
glad och förlägen. Glad som man blir när ens
hemliga tankar och förhoppningar gå i fullbordan.
Förlägen därför att det finns så mycket skäl till
tacksamhet på tidskriftens sida till alla de finska
författare och konstnärer som vid olika tillfällen
med den mest tillmötesgående välvilja ställt sig
till tidskriftens förfogande och därigenom ökat
värdet af dess innehåll. — Ja, det var verkligen
intrycket af att man från svensk sida gjorde allt
för litet för att »inom Sveriges gräns eröfra
Finland åter» i dess för oss tillgängliga och med
vårt lynne befryndade odling som kom mig att
från början sträfva till att förena finska blad med
de svenska inom Ord och Bilds permar. Har man
nu i Finland intrycket af att Ord och Bild i denna
sträfvan skulle stå ensam inom den svenska
publiciteten och saknar man för öfrigt resonans
af de känslor, som från Finland ännu egnas
Sverige och dess folk, så skall detta blifva mig en
kraftig maning att så mycket som möjligt
fullfölja en uppgift, som ännu är till stor del olöst,
och till detta ändamål hoppas jag fortfarande få
påräkna det vänliga tillmötesgående från finsk
sida, af hvilket jag redan har så mycken angenäm
erfarenhet.
Två år senare, i november 1896, anhåller
Wåhlin i ett utförligt och till tonen ganska
officiellt brev att Söderhjelm ville åtaga
sig ställningen som tidskriftens fasta
ombud i Finland. Han vill gärna tillkännage
detta i Ord och Bilds
prenumerationsanmälan för 1897 eftersom första häftet av
den nya årgången skall inledas med en
artikel av Söderhjelm, »Från Runebergs
värld», och Albert Edelfelt åtagit sig att
rita den nya årgångens omslag. Bakgrunden
till förslaget är tydligen en växande
optimism i fråga om tidskriftens ekonomi.
Denna har, skriver Wåhlin, »lyckligtvis
förbättrats något år ifrån år — d. v. s.
förlusten har blifvit mindre och mindre, och
innevarande år är det hittills gynnsammaste,
så att jag tror att vi nästa gång få ett
bokslut utan förlust.» Ombudskapet kom även
till stånd och Söderhjelm kvarstod i denna
ställning till år 1908, då han efterträddes av
Gunnar Castrén. De första åren lämnade
han ganska många bidrag till tidskriften
48
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
