Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Strindberg i Furusund. Av Gunnar Ollén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Strindberg i Fur usund
Strindberg stannade sommaren ut i
Furusund. Han for in till stån först den 15
augusti. Strindberg bodde hos en
skomakare Andersson i Förängen i ett litet
krypin, som ännu är bevarat som en
furu-sundsk sevärdhet. Ortstraditionen vill, med
rätta eller icke, förmäla, att Strindberg
satt där inne och gjorde
motivanteckningar, ostört lyssnande till ortsborna, när
de pratade med skomakaren i rummet
bredvid. I badortslivet deltog Strindberg
på sitt eget vis, d. v. s. så tillbakadraget
och obemärkt som möjligt. Han skrev den
sommaren på dramat Erik XIV.
Egendomligt nog skulle den orolige
irr-vandraren återkomma även nästa år, 1900,
och då mycket tidigt på sommaren.
Badsäsongen började först några dagar in i
juni, men Strindberg reste ut redan den
31 maj, alltså före trefaldighet. Denna
furusundsvistelse blev dock inte lika
trivsam som den första. Strindberg ådrog sig
en förkylning i början av juni och kom
sen aldrig riktigt i humör. Han kom ihop
sig med sina släktingar, ställde till en stor
seen och utlovade hämnd, som sen också
kom i vissa repliker i Dödsdansen. Den
29 juni skrev han till sina barn i första
äktenskapet, som bodde med sin frånskilda
mor i Finland: »Jag bor i Stockholm i
sommar, av flera skäl.»
Följande år, 1901, gifte sig Strindberg
för tredje gången och nu med den endast
23-åriga skådespelerskan Harriet Bosse.
Juli månad tillbragte han med henne på
badorten Hornbæk i Danmark. Sommaren
1902 bodde Strindberg i Stockholm,
sommaren 1903 likaså, med undantag för några
korta visiter hos Albert Engström i
Grisslehamn och hos Harriet Bosse och den nu
ettåriga dottern Anne-Marie på Blidö.
Först 1904 återkom Strindberg till
Furusund. Tillsammans med Harriet Bosse och
Anne-Marie slog han sig då ned i villan
Isola Bella på den beryktade
Karantäns-holmen. Beryktad därför, att ingen ville
August Strindberg pä sin ver
anda-i Fur usund (Villa Isola Bella).
bo där. Man fruktade nämligen för de
spökerier, som ansågs försiggå på holmen
alltsen den använts som karantänsplats
under en koleraepidemi vid mitten av
1800-talet. Spökerierna har Strindberg
vältaligt skildrat i berättelsen Taklagsöl.
Sommaren började i alldeles strålande
stämning. Strindberg försonade sig med
släkten och njöt av livet. Han skrev den
7 juli till konstnären Richard Bergh:
Här sitter jag nu på Isola Bella med hustru
och barn, segelbåt, badhus, gäddrag,
abborr-spön, operaterrass och solsken, alldeles som i
de bästa sommarfagra dagar jag haft. C’est la
vie, quoi. Så länge det räcker! Om
morgondagen vet jag intet, ännu mindre om hösten.
Jag tar en dag om sänder (carpe diem) som
datumvisarn. i almanackan kan man kika i
förväg mellan bladen, men i datumvisarns
förseglade bok kan man det icke.
Och ett senare brev till Richard Bergh,
från samma sommar, andas lika strålande
stämning:
Sommaren lider mot slutet! Allt går igen och
repeteras! Förra lördagen gavs av min hustru
85
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
