Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Kring Karl Johans-porträtten. En översikt och ett arbetsprogram. Av Gunnar Ekholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gunnar
Ekholm
parad på Ladugårdsgärde, och det
självständigt utformade mittpartiet av denna
tavla (Karl XV:s saml., Nationalmuseum).
Icke heller detta porträtt tycks dock ha
motsvarat de förväntningar, man ansett sig
ha rätt att ställa på en porträttör med dessa
kvalifikationer. Sannolikt har det sätt,
varpå de nämnda konstnärerna löste sina
uppgifter, bidragit till att platsen som
hovmålare kom att överlåtas på Fredrik
Westin. Samtidens måttlösa överskattning
av dennes konst har följts av en reaktion,
som i stort sett är berättigad. Att den
senare Karl Johans-litteraturen helt ratar
de många svaga litografiska
reproduktionerna av Westins porträtt är också fullt
förståeligt. Men att ej heller ett enda av
originalporträtten ansetts böra återges
måste väcka en viss förvåning. Kvaliteten i
dessa porträtt företer dock vissa
skiftningar. För övrigt äro de ej heller i fråga
om ansiktstypen fullt enhetliga. Minst tre
dylika kunna urskiljas, en äldre och två
yngre. Den förstnämnda, som efter ett
exemplar på Göksbo i Uppland, målat
1824, skulle kunna betecknas som
»Göksbo-typ», kännetecknas av lågt ansikte i
halvprofil med starkt markerad näsa. ögon
och minspel äro ofta helt uttryckslösa.
Typiskt för den andra och bästa gruppen
är ett porträtt i Uppsala Universitets ägo,
1854 skänkt av änkedrottning Desideria.
Ansiktet visar här en utpräglad oval
och är hållet nästan en face, vilket gör
att näspartiet ses i stark förkortning och
därigenom blir mindre dominerande.
Konungen framställes på detta porträtt med
ännu helt svart hår, varför det ej gärna kan
ha tillkommit senare än i mitten av
1830-talet. (Enligt Taube började det betalas
1836.) Därmed förklaras också den
påfallande överensstämmelsen mellan denna
nya ansiktstyp och den, vi finna på
Södermarks Rosersbergsporträtt från 1832. Det
kan icke betvivlas, att det är härifrån
som Westin upptagit den. Misstanken be-
styrkes därav, att Westins kungaporträtt i
Malmö rådhus —• skänkt av Oscar I 1846 —
är en direkt kopia av Rosendalsmålningen.
•— I Westins senaste porträtt är dock typen
betydligt förändrad. Håret är helt vitt och
ansiktet är fullkomligt uttryckslöst.
Karakteristiskt företrädd är denna grupp i den
oljemålning, som konungen 1842 förärade
»Dess Krigs Akademi» och
»Karlbergstyp» är därför en lämplig benämning på
dessa de sista och svagaste av Westins
porträtt av Karl Johan.
Södermark och ännu mera miniatyristen
Johan Way, professor och ritmästare vid
Uppsala Universitet, representera
framställningarna av den åldrande monarken. Det
är ett blitt gammalmansutseende med
litet infallna kinder, som här möter oss.
Av det temperament, som enligt bl. a. De
Geer i hans »Minnen», ännu i det sista
kunde komma ögonen att ljunga, ha vi
dock här ingenting. Klädseln är i dessa
porträtt genomgående den enkla mörkblå
adels- och ämbetsmannauniformen av år
1805, som Karl Johan anlade, redan då han
lät sig målas av Gérard — där dock med
tillägg av det franska marskalksskärpet —
och som i hög grad tycks ha tilltalat honom.
Den ojämförligt största gruppen av Karl
Johans-porträtten äro de i gravyr och
litografi. Inom de fyra största av de hittills
genomgångna samlingarna — Kungl.
Bibliotekets, Uppsala Universitetsbiblioteks
samt de Wadströmska kollektionerna i
Norrköpings Stadsbibliotek och i Finlands
Nationalmuseum — uppgå de, såsom ovan
framhållits, till sammanlagt omkr. 250 nr.
Av dessa äro endast ett fåtal original, det
stora flertalet utgöra reproduktioner efter
målningar samt mer eller mindre trogna
kopior av andra grafica. Å de till ett par
io-tal uppgående gravyrporträtten från
generalstiden — lätta att urskilja på det
yviga hårsvallet —• visa sig vid ett närmare
studium endast två ha självständiga
förlagor. Det ena av dessa är det ofta repro-
200
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
