- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femtiosjätte årgången. 1947 /
142

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Ett standardverk. Av Stig Bergman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Stig Bergman

tade lärdomar frän renässansen, barocken
och rokokon. Detta mötte en hel del kritik
och man retade sig över att ett gånget skede,
som man gärna ville betrakta som något
ohjälpligt föråldrat, skulle äga något av värde
att komma med för vår moderna och tekniskt
sett så avancerade tid. Kanske skall Kumlien
i vissa fall, t. ex. i fråga om sitt skötebarn
äggoljetemperan, mötas av samma
kallsinnighet, men många kommer säkert att
begrunda och ta lärdom. Det kan vara till gagn
för både konstnärer, konstverk och
konstköpare.

Liksom konsten och för övrigt all kultur
har sina andliga vågdalar, har oljemåleriet
också haft materiella sådana, och djupast
bland dem är det tekniska förfallet under
1800-talet, då konstnärerna förlorat
hantverkets tradition och fabrikerna, åtminstone
ibland, missbrukade sin ställning, varigenom
det uppstod ett tekniskt kaos, i vilket det
var svårt att skilja det goda från det dåliga.
Men det kom en räddning även ur detta kaos.
Efter en ytterst aggressiv artikel år 1861 i
Süddeutsche Zeitung tillsattes en kommission
för undersökning av det bristfälliga tillstånd,
i vilket målningarna i Alte Pinakothek i
München och i galleriet i Schleissheim befann sig.
En av denna kommissions medlemmar,
Pettenkofer, gjorde en ingående kemisk
undersökning av målerimaterialet och lade
därigenom grunden till den moderna vetenskapliga
forskningen på detta område. Ungefär 20 år
senare bildades i München »Deutsche
Gesell-schaft für rationelle Malverfahren», och här
framfördes tanken på att allsidigt kontrollera
målerimaterialet och att hänföra de färger som
uppfyllde de högt ställda fordringarna för
konstnärsbruk till en särskild klass,
normalfärger. Det dröjde ännu många år innan denna
idé genomfördes, men det var icke i
ursprungslandet utan i Sverige som detta skedde.

Kumliens bok om oljemåleriet, om vars
innehåll och syfte här har givits några
antydningar, är en läsvärd bok, en nyttig bok och
en rolig bok. Redovisningen av den viktigare
litteratur som anlitats fyller en rätt lång lista
men ingen skall tro att det, som ibland är
fallet med tekniska handböcker, rör sig om en
kompilation, utan författaren är själv med
på varenda sida, han vet vad han skriver om
och han vet också vad han vill. Texten
kompletteras med ett rikt bildmaterial,
huvudsakligen reproduktioner av oljemålningar —•
eller detaljer ur sådana— av mästare alltifrån
1200-talet fram till vår tid’ De över 60 bilderna
är alla samlade i slutet av boken, och i
utförliga bildunderskrifter kommenteras teknik
och resultat.

Boken har en underrubrik »Material,
Metoder och Mästare» och vart och ett av dessa
M har fått sin behöriga plats och sin
utförliga behandling. Oljemåleriets material
beskrivs på grundval av noggranna studier och,
icke minst, lång erfarenhet och författaren
lämnar ingen i ovisshet om sitt oryggliga
krav på dess tillförlitlighet och soliditet. För
att förstå metodernas betydelse räcker det
med ett citat: »Har vi inte numera alldeles
utmärkta färger? Jo förvisso, men det är dock
ett sorgligt faktum, att man med de bästa
och hållbaraste färger kan måla hur ohållbart
som helst.» Mästarna i oljemåleriet skildras
i en konst- och teknikhistorisk exposé som
sträcker sig från medeltiden till våra dagar.
Till dessa tre M skulle kunna fogas ytterligare
två. Musiken ligger författaren varmt om
hjärtat, och han drar många roliga paralleller
mellan målning och musik.

I verkets hela uppläggning, i den
smakfulla anrättningen och den personligt
kryddade framställningen har han visat ännu en
av sina färdigheter, för att nu avslöja den,
mästerkockens.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:11:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1947/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free