Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Landskapsskildringen i Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. Av Erland Lagerroth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erland Lagerroth
D et är spännande att flyga lågt och fort genom ett kuper at l an d-
s kap.
Flygfoto: Oscar Bladh. N :o Z-1213-47. Godkänd av Försvarsstaben för publicering.
Andra exempel på samma sak är
skildringarna av utsikterna från Taberg (18) och
från Östberget på Frösön (46).
Det tycks sålunda, som om Selma Lagerlöf
snarare hade använt sig av fågelperspektivets
möjligheter, när det passade hennes sätt att
skriva, än för att söka ge en bild av
landskapet, som det verkligen ter sig från luften. De
stora helhetsbilderna får vi först, när hon har
haft möjlighet att direkt anknyta till sin egen
erfarenhet. Kanske har Selma Lagerlöf också
insett, att litterära motsvarigheter till
nutidens flygfotografier inte erbjuder några
större konstnärliga möjligheter. När
landskapet ses från luften förlorar det nämligen, allt
efter som iakttagaren stiger uppåt, ljud, liv,
färger och detaljer. När det ses från högre
höjd ligger det därnere bara som en stor död
skiva täckt av ett mönster av sjöar, myrar,
skogar och odlad jord. Åskådarens intresse
försvinner, när nyhetens behag förflyktigats
och han sett sig mätt på det livlösa mönstret
och den vidsträckta utsikten. Sådana motiv
passade allra minst för Selma Lagerlöf, som
älskade handling, liv och rörelse.
Selma Lagerlöf nöjde sig inte med att skildra
Sverige av i dag, utan hon gav också bilder
ur de olika landskapens historia. För att
kunna inpassa dessa i det episka förloppet
låter hon Nils Holgersson träffa döda personer
och se landskapen, som de en gång varit,
eller också får han höra sagor och berättelser.
Genom de flesta av dessa berättelser, vilka
har mytologiska eller övernaturliga inslag,
skall vi lära oss reflektera över att berg,
skogar och sjöar kanske inte alltid sett ut,
som de gör nu, och ej alltid legat, där de ligger
just i dag.
Men när de väldiga mytologiska gestalterna
skall ersitta eller symbolisera naturkrafterna,
får vi ibland inte alls något godtagbart besked
om hur dessa stora förändringar verkligen
gått till. Den sömnige Asa-Tors vredgade
232
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
