Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Svensk skönlitteratur i Holland. Av Piet van Veen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svensk skönlitteratur i Holland
i dalande. Det förefaller som om Jeanna
Oterdahl skulle bli hennes efterträderska på den
holländska bokmarknaden. Många av den
senares verk har översatts, och Inger Skräm
har nyligen uppnått sin n:e upplaga. Denna
framgång har emellertid överträffats av Ebba
Paulis Eremiten, som gavs ut i sin 25:e upplaga
för några månader sedan. Ganska väl kända
är — eller har varit ■— Bengt Berg, Elisabeth
Bergstrand-Poulsen, Sven Hedin, Axel
Munthe, Marika Stiernstedt. Till holländskt
tungomål översatta är även Nils och Elsa
Beskow, Harry Blomberg, Anna
Edlund-Hansson, Dagmar Edqvist, Gösta
Gustaf-Janson, Waldemar Hammenhög, Carl Larsson
i By, Gertrud Lilja, Ester Lindin, P. W.
Nisser, Bernhard Nordh, Ludvig Nordström,
Hans Ruin, Albert Viksten, Astrid Väring,
Einar Wallquist och Peder Sjögren — för att
nu endast ta några ur högen.
1949 har utkommit Moa Martinsons Mor gifter
sig, Karin Boyes Kallocain, Josef Kjellgrens
Människor kring en bro och under det
närmaste året beräknas bl. a. Gustaf Hellströms
Storm över Tjurö, Peder Sjögrens Svarta
Palmkronor och Margit Söderholms Driver
dagg, faller regn lämna tryckpressarna.
Ehuru man knappast kan påstå, att de
holländska och flamländska folken icke gjort
bekantskap med åtminstone några verk av
framstående svenska författare av idag eller av äldre
märke, har dock den moderna poesin med
säkerhet förblivit terra incognita för dem •—- ända
till 1948. Svensk poesi har tidigare översatts till
holländska, men dessa översättningar är
fåtaliga och tämligen undermåliga samt icke
tillgängliga i bokform. Ett undantag utgör
Tegnérs Fritiofs saga, som både tryckts och
översatts ett flertal gånger. 1847 utkom
Nattvardsbarnen, översatt av P. L. F. C. von
Eichstorff. Efter dennes död fann man bland
hans papper en fullständig och genomsedd
översättning av Fritiofs saga, vilken gavs ut
1850. I sin reseskildring Norden i konturer
och tablåer (1836) publicerade den mångsidige
författaren och historikern E. J. Potgieter
holländska tolkningar av ett antal dikter av
Franzén, Geijer och Tegnér;1 den litterärt
ledande kritikern och poeten Albert Verwey
(1865—1937) gav i en antologi av utländsk
poesi bl a. plats åt översättningar av Frödings
En morgondröm och Si drömmaren kommer
där, vilka i holländsk språkdräkt icke förlorat
1 Martha A. Muusses: Hollands litteraturhistoria,
Forum 1947.
mycket av sin ursprungliga skönhet och
charm. Detta berömmande vitsord, hur
negativt det än kan förefalla dem, som är
ovetande om hur oerhört svårt det är att till
ens eget språk överföra främmande poesi,
är nästan det högsta betyg en översättare i
dessa stycken kan få. Han måste själv vara
skald och äga en djupgående poetisk och
vetenskaplig skolning, innan han ger sig i
kast med dylika uppgifter om han skall ha
någon som helst utsikt att lyckas . . . Det
kanske finns en chans, ja just blott en chans,
att han gör det, ty förmågan till poetisk
nyskapelse är något alldeles för sig, något som
man icke kan tvinga sig till eller befalla över.
Detta sagt för att klargöra hur problematiskt
värdet av översatt poesi måste vara — i
allmänhet. Folk har så ofta blivit djupt besvikna
efter att ha läst en antologi, avsedd att ge
dem det bästa som skrivits på ett språk, som
de själva inte förstår men som nu överförts
till deras eget, att de långt ifrån sällan frestas
att låta sådana samlingar ligga olästa. Att
en dylik fördom icke alltid är berättigad
visades dock exempelvis klart och tydligt av den
uppskattning, som den svenska pressen gav
uttryck åt i samband med publiceringen av
Martha A. Muusses’ Landvinning. Nutida
holländsk dikt i svensk tolkning (2:a uppl.,
Nordisk Rotogravyr 1945), och av det beröm,
som den holländska pressen nyligen ägnat
Scherenkust (Skärgård), nutida svensk poesi
översatt till holländska (C. A. Mees, Santpoort
1948), ävenledes av Martha A. Muusses. —
Dessa antologier är de första i sitt slag, som
utkommit både i Sverige och i Holland. De
båda ländernas lyrik av idag är nu icke längre
en hemlighet för vare sig svenskar eller
holländare. Scherenkust (i typografiskt
utförande av Charles Gl. Behrens, tryckt hos
Nordisk Rotogravyr) har givits ut med
bistånd av Svenska Institutet för kulturellt
utbyte med utlandet och av holländska
regeringen.
Dr. Muusses, som sedan 1930 är holländsk
lektor vid Stockholms Högskola och själv
förtjänstfull lyriker, har fullföljt sin vanskliga
uppgift med stor talang och skicklighet och
har gjort sig förtjänt av både holländares och
svenskars tacksamhet. »Nieuwe Rotterdamse
Courant» — holländarnas »Dagens Nyheter»
— kallade denna antologi »en utomordentlig
bok». Åtskilliga kritiker har upptäckt, att
svenskarna har europeiska problem och
konflikter att ta ståndpunkt till och dessa herrar
47
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
