Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 43 —
Lat kriget rasa, som det börjat liar;
Du liar ej. sjelf lättsinnigt tändt det upp.
Ett folk sig måste offra för sin konung,
Så bjuder ödet, så är verldens lag.
Ej Franken vill ocli kan det annorlunda,
Och den nation är intet värd, som ej
Uppoffrar allt med glädje för sin ära.
Carl (till rådsherrarne).
J hafven intet annat svar att vänta.
Gud skydde eder! jag förmår det ej.
Düiiois.
Så vände segren dig för evigt ryggen,
Som du åt dina fäders land. Du sjelf
Dig öfvergifvit: så jag öfverger dig.
Ej Englands och Burgunds förenta makt —
Ditt eget klenmod störtar dig från thronen.
De Franska kungar pläga födas hjeltar,
Men du är utan krigisk anda född.
(till Rådsherrarne.•)
Er konung er förskjuter. Men jag störtar
Mig in i Orleans, min faders stad,
Och under dess ruiner mig begrafver.
(han vänder sig hastigt om och går.
Rådsherrarne följa honom.)
Sorel (vrider händerna
i förtviflan.)
Ach! om han går, det är förbi med oss!
La Hire! o skynda! sök att blidka honom!
(La Hire går.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
