Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bersbo, koppargrufvor - Blidsäter, kyrkoherdeboställe - Biskopsberga, skattesäteri - Biskopsberga, prestgård - Bispmotala, gård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
Blidsäter.
Bispmotala.
varande arbeten. Det andra malm- I
föltet, kalladt Bondgrufvau, och
bestående af grå granit, upptogs 1764,
nedlades 1775, upptogs ånyo 1795
men nedlades åter efter två och ett
halft år. Katrinebergsgrufvan
försågs år 1817 med en af Samuel
O ven byggd ångmaskin om 15
hästkrafter till uppfordring af malm och
vatten. Men så väl denna maskin
som byggnader och inventarier
blefvo, till en förlust af omkring 150,000
kronor, år 1825 genom eldsvåda
förstörda, hvarefter malmbrytningen
icke der upptogs förrän 1828. Nämde
maskin uppbyggdes ånyo på
1830-talet. Mindre grufvor, som här
blifvit upptagne äro Stoll- Kittel-
Katt-de båda Käring- Smedje- och
Öster-bogrufvorna m. fl. Äldre
hyttställen hafva varit Kungsvik, Löfvik,
Röbäck m. fi. — Grufvans djup var
1761 nära 100, 1820: 300, 1853:
876 och 1874 omkring 1,300 fot.
Ar 1825 sysselsattes här 55
egentliga arbetare; 1850 nära 500
personer. År 1874 arbetade vid Bersbo
och Grönhögs grufvor i Björsäters
socken tillsammans 274 personer,
hvartill komma de qvinnor och barn,
som under blidare årstid
sysselsättas med malmskrädning och
plockning. — Bersbo grufvor, som
tillhöra baroniet Adelswärd, äro för
tillfället föga gifvande.
Blidsäter, kyrkoherdebost. i
Björsäters s:n, 1 m. krono med 20 à 25
tunnors årligt utsäde. Boningshuset
innehåller 10 rum. I trädgården står
en 3 à 4 fot hög dopfunt, en lemning
från katolska tiden.
Biskopsberga, 1 m. skattesäteri i
Allhelgona s:n af Aska h:d.
Bi-scopsberghe nämnes första gången
1337, vidare år 1461, då Thyrgil
Sonason skänkte sina egor
härstädes till systerklostret i Skeninge.
Blef sedermera antagligen reduceradt
genom Westerås recess 1527.
Donerades under 1600-talet till löjtn.,
sedermera ryttmästaren Lars E:son
Nordanväder, hvars söner — af
hvilka Johan sedermera adlades
Noh-lanvähr — fingo tillstånd att sälja
säteriet till biskop Samuel Enander
för att erhålla medel till studiernas
fortsättande. Egdes derefter af
biskop Enanders son, adlad
Gyllenadler samt dotterson, assessor
Samuel Adlerberg († 1709), och på
1750-talet af Per Gylling, som ärfde
det efter sin fader. Tillhörde
omkring 1825 major Johan Gustaf
Berger, gift med den välkända
författarinnan, grefvinnan Charlotte
Chron-hjelm, samt 1853 och ännu 1872
med underlydande hemman P.
Jakobsson. — Afståndet till Skeninge
0,3 mil.
Biskopsberga, 1 m. krono.
Prestgård, belägen i samma socken som
ofvannämnde skattesäteri; är skänkt
till kyrkoherden i Skeninge af
konung Karl XI genom resolution af
den 9 Febr. 1685. Innehades före
reduktion af hofintend. Zach.
Rehn-berg. Inkomsten af detta hemman
är beräknad till 1,300 kr.
Bispmotala, gård, belägen i
Motala s:n af Aska h:d vid Wetterns
vik, Warviken. Att denna gård
skulle fordomtima varit ett
höfdinga-säte har af föregående författare
blifvit upprepadt, troligen efter
Brooc-mans antagande härom i sin
Östergötlands beskrifning. Huru härmed
sig förhållit är ovisst. Någon
hänvisning till äldre handlingar eller
något bevis härför har emellertid
på intet ställe blifvit funnet. År
1374 försåldes delar af gården af
Kristina Ormsdotter, och 1383 blef
densamma utbytt till Wadstena
kloster af drotset Bo Jonsson Grip.
Indrogs sedermera till kronan genom
Westerås recess. Bispmotalas öden
under 15 och 1600-talet äro icke
med säkerhet kända. Antagligen
tillhörde egendomen under sednare
århundradet och före reduktion adl.
ätten Lindeberg. Major Johan
Anc-karfjell, som var gift med
Margareta Lindeberg samt dog 1683 skref
sig bl. a. äfven till Bispmotala. Se-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
