Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finspong, frälsesäteri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116 Finspong.
Finspong.
Finspong, frälsesäteri och
bruksegendom i Risinge s:n afFinsponga
läns h:d. Denna egendom, som
genom det derunder lydande storartade
jernbruk och kanongjuteri m. m.,
för närvarande är af största
betydelse icke blott för
Östergötland utan äfven för hela vårt land,
var på 1500-talet en gård, som
år 1563 endast var bebodd af
fem åboar. Gården räknades af
gammalt som krono i anledning
af den der befintliga strömmen.
Under 1500-talet anlades här
bruket till kanoners och ammunitions
förfärdigande. Under nämde
århundrade förlänades Finspongs gård
ined samtlige underlydande
krono-liemman i häradets sju samt Wreta
Klosters socknar till hertig Johan,
sedermera konung Johan III, från
hvilken tid benämningen Finsponga
län uppkommit. Godset återgick
emellertid till kronan,- och bruket
drefs länge för kronans räkning,
ehuru dock utan synnerligt stor
fördel. Såväl till följd häraf som
äfven derigenom, att kronan var i
behof af penningar, uppläts slutligen
enligt fördrag af den 12 oktober
1619’ Finsponga bruk och län mot
arrende till den rike holländaren Louis
de Geer. Som vid denna tid ingen
utländing, ej heller någon ofrälse
svensk kunde under frälserätt
förvärfva svensk egendom, öfverläts
godset till att börja med i Wilhelm
eller Welam de Beschs namn.
Arrendesumman bestämdes till 9,222
daler, 21 öre, 16 penningar svenskt
mynt och upptages enligt 1620 års
stat i statskontoret till 13,919
svenska daler och 3 öre. Genom k.
bref af den 27 april 1627 blef De
Geer emellertid naturaliserad svensk
medborgare. Kort derefter kom han
för första gången öfver till Sverige,
och år 1641 blef han naturaliserad
svensk adelsman, ehuru icke utan
svårighet från de då regerande
herrarnes sida. Under denna tid hade
emellertid Louis de Geers storar-
tade rikedomar blifvit anlitade af
svenska kronan, och år 1641 stego
hans fordringar till 118,000 rdr.
I afräkning å dessa fordringar
af-stods då hela Finspongsgodset,
bestående af 791/2 hemman, jemte 51/2
hemman i Dannemora socken för en
summa af 50,557 rdr 38 öre 6’/2
penningar specie, och blef
köpeskillingen beräknad efter egendomarnes
ränta till halffemte procent.
Godset öfverläts till evärdeligt frälse åt
honom och hans efterkommande,
kronohemmannen till både jord och
grund och skattehemmanen till
räntan. Sedan drottning Kristina
kommit till myndiga år, stadfästades
denna öfverlåtelse genom bref af
den 30 juni 1646. Louis de Geer,
den svenska bruksrörelsens
egentliga skapare, afled i Amsterdam år
1652, under förberedelserna till en ny
resa till Sverige, der han endast
vissa tider uppehöll sig. Godset
öfvergick derefter till sonen, öfversten
och assessoren Louis de Geer, den
yngre. Redan fadren hade gjort sig
förtjent om sitt nya fäderneslands
föMvar, genom att i Holland på sin
risk utrusta en flotta om 21 fartyg.
Louis de Geer d. y. häfdade äfven
i detta fall sin faders minne. Är
1676 värfvade och utrustade han
nemligen ett regemente kyrassiéi’er
om 800 man, hvilket han skänkte
till konung Karl XI. Redan förut
hade han åt drottning Kristina
värf-vat ett regemente i Holland, för
hvilket han år 1645 blef utnämd till
öfverste. De Geer bibehöll
Finspongsgodset utan anmärkning till år 1685,.
men nämde år blef detsamma
förklaradt underkastadt reduktion efter
1655 års riksdagsbeslut, enligt
hvilket bruket ansågs för en kronans
omistande bergslag. En del hemman
indrogos då, och det sattes äfven
starkt i fråga att förvandla sjelfva
Finspong till boställe åt öfversten
v-id dåvarande Östgöta kavalleri.
Detta blef dock icke något utaf, med
anledning af de stora kostnader, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
