- Project Runeberg -  Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland / Förra delen. A-L /
158

(1875-1877) Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grensholm eller Grensholmen, frälsesäteri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

158

Grensholm.

Grensholm.

ven tillagdt Gripsholms slott,
hvilket likväl måhända endast skett
genom någon namnförvexling, som
egt rum, till följd af att båda
godsen under långliga tider skall hafva
innehafts af samma slägt. Detta
är så mycket troligare som
Gripsholms slott på 1370-talet
uppbyggdes af Bo Jonsson Grip på gården
Näsbys egor. I äldsta tider
tillhörde herresätet, den gamla ätten
Green eller Gren, en ätt som sökte
leda sina anor på svärdsidan från
Stenkilska konungahuset. Ar 1280
skref sig en Harald Thorsson till
Aal, samt år 1307 riksrådet och
riddaren Sten Haraldsson (Gren).
Derefter tillhörde Aal den till en tid
mägtige, men senare mot sitt
fädernesland trolöse riksrådet och
väpnaren Magnus Gren, hvilken var son
af föregående egaren och svåger
med konung Karl VIII. Det "var
han, som förändrade godsets gamla
namn till Grensholm. Efter hans
död på 1470-talet skall egendomen
efter en uppgift hafva tillhört hans
son, riksrådet Ivar och dennes son,
riksrådet Magnus Gren († 1520),
men efter annan uppgift tillföll
egendomen i arf Magnus Grens dotter
Filippa, gift med riksrådet och
riddaren Bengt Ryning, samt derefter
deras son riksrådet och väpnaren
Erik Ryning (halshuggen 1520).
Ärfdes vidare af hans dotter Märta
(† 1564), som först var gift med
Äbraham Pedersson Rommel till
Wi och Grensholm och sedan med
riksrådet och ståthållaren i
öster-götland Jakob Turesson Rosengren.
Vid denna tid eller i september år
1566 hade Grensholmen en dags
besök af konung Erik XIV. Efter
Jakob Rosengrens död 1571 tillföll
egendomen sonen, ståthållaren Ture
Rosengren († 1611). Med deras
dotter Metta Rosengren († 1638)
gick egendomen genom gifte till
landshöfdingen Sven Ribbing († 1640)
samt ärfdes sedan af sonen,
landshöfdingen Ture Ribbing († härstä-

des 1656) samt vidare såsom
gammalt välbebygdt säteri utan åsätt
mantal af dennes son, v.
landshöfdingen Sven Ribbing, hvilken den
2 april 1706 försålde egendomen
till kongl, rådet och
generallöjtnanten, sedermera presidenten, grefve
Jakob Spens († 1721) och dess
grefvinna Beata Bonde († 1732).
Grensholmen öfvergick sedermera till
sonen, generallöjtnanten, grefve Axel
Spens. Denne grefve Spens, som
äfven var fideikomissarie till
Engelholm, bodde likväl icke der utan
vid Grensholmen, der han endast
bebodde tvenne rum i den föröfrigt
då oinredda hufvudbyggnaden. Det
berättas, att han, från krigen (se
Engelholm) vand vid umbäranden
af alla slag, ännu vid framskriden
ålder aldrig bodde i eldadt rum.
Förtjensten af gårdens närvarande
skick tillkommer i hufvudsaklig mån
äfven nämde grefve Spens, som med
betydliga kostnader verkställde
planeringar, uppbröt gården och anlade
vägar samt dessutom uppförde
många torpbyggnader af sten, reglerade
egorna m. m. Till dessa storartade
arbeten användes ett par hundra
dalkarlar, hvilka för detta
ändamål voro hitkallade. Dessa
arbeten pågingo som bäst vid tiden för
dalupproret år 1743. När ryktet
om denna dalallmogens marsch till
Stockholm hann till Grensholmen,
så ville äfven de härstädes varande
dalkarlarne bryta upp och taga sina
anförvandter till understöd. Det
var svårt för grefve Spens att hindra
utförandet af detta deras beslut.
— Men vår öfverenskommelse, sade
han till dem, att hvarje börjadt
ar-betsbeting skall vara afslutadt, innan
I lemnen arbetet, vill jag dock skall
stå bi.

Häremot hade dalkarlarne
ingenting att invända, men de beslöto
att göra sig fria från sitt arbete
med första möjliga. Grefven hade
emellertid under tiden uppbådat allt
godsets eget folk, och då dalkar-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:56:57 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/osterlex/1/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free