Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grytjöl, bruks- och landtegendom - Gräfsten, frälsesäteri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164 Grytjöl.
Grafsten.
måg, brukspatron Daniel Buren
(† 1791), som i sitt första gifte
hade Hedvig Altin, samt deras barn,
sedermera brukspatron Karl Daniel
Burén (se Boxholm) och
brukspatron Olof Burenstam, af hvilka den
förstnämde senare tyckes hafva egt
bruket ensam, emedan det omtalas,
att under hans tid detsamma blef
betydligt förbättradt. Tillhörde
vidare brukspatron Adolf Burén
omkring 1825 samt jurisdoktoren Axel
Burén 1850 och ännu 1870,
antagligen i testamente efter sin
farbroder, brukspatron Gustaf Burén.
Efter hans död tillföll egendomen i
arf sonen, brukspatron Adolf Burén,
som nu är egare. Det är från
Grytjöl, som familjerna Burenstam, af
Burén och Burén ursprungligen
ut-gått.
Egendomen är belägen vid
Gryt-jölen. Hufvudbyggnaden är af trä,
reveterad och består af två
våningar. Intill bruket och i sambruk
med dess jord ligga Gol ’/12,
Gryt-jölsby 1/g och Simonhult s/2g
män-tal. Dessutom höra under
egendomen i Regna socken Backa 1
mantal med en areal af 1,670 tunnland,
deraf 100 tunnl. åker, 150 tunnl.
äng oeh 1,420 tunnl. skog, och
Al-gutstorp 1 mant. med en areal af
855 tunnl., deraf 57 tunnl. åker,
132 tunnl. äng och 666 tunnl. skog
samt i Stjernarps socken Perstorp
1 mantal, utgörande egendomens
hela egovidd tillsammans omkring
5,000 tunnland, af hvilka
hufvud-gården upptager omkring 2,000
tunnland med omkring 150
tunnland åker.
Stångjernsbruket säges vara från
år 163Ö. Dess bibehållande
stad-fästades af k. bergskollegium den
9 december 1690, och den 7 juli 1695
taxerades det till 400 skepp, årligt
stångjärnssmide, som sedermera
tillökades med lika mycket ämnessmide
genom k. resolution af den 9
oktober 1804. Kallas 1687 Tobias de
Gomses hammare. Manufakturver-
kets privilegium är af den 18
februari 1718 och den 4 december
1778 med oinskränkt rätt att
tillverka spik, samt band- knip- och
bultjern samt flere sorters
svartsmide. År 1828 bestod bruket af
en hammare med 2 härdar och
manufakturverket af 2 knip- och 2
spikhamrar. På 1850-talet fanns
här 1 hammare och 2 härdar samt
manufakturverk med 1 räck- och
3 spikhamrar. År 1858 var här en
tillverkning af 1,399 skepp,
stång-och ämnesjernsmide samt 561 skepp,
manufaktursmide. För närvarande
har bruket 2 franche-comté härdar
med en årlig tillverkning af omkring
8,000 centner stångjern samt ett
manufakturverk med 4 st.
spikhamrar — hvarvid tillverkas 1,000
centner spik — och en räckhammare
samt klensmide. Dessutom hör hit
en qvarn med 3 par stenar och
grynverk samt en flerbladig såg med
kantverk. — Afståndet till
Helle-stads kyrka och jernvägsstation är
1 mil.
Grafsten, frälsesäteri i Svinstads
s:n af Bankekinds h:d, som under
namnet Gräfva till en del varit
klosterhemman. Efter reduktionen
var alltsammans krono, och senare
hörde en del till hertig Johans arf-
O o
ivegods. Ar 1626 köptes
egendomen af ståthållaren Erik Jöransson
/Ulfsparre († 1631) samt tillhörde
I sedermera hans måg, riksrådet, frih.
Gustaf Bonde († 1667) samt såsom
’ säteri dennes son k. rådet, grefve
Karl Bonde († 1699), som utbytte
detsamma från reduktionen.
Tillhörde 1700 hans enka,
grefvinnan Maria Gustafva Gyllenstjerna
(† 1737) samt vidare hennes måg
sedermera riksrådet oeh
överstemarskalken frih. Wilhelm Ludvig
Taube, som sålde egendomen till
riksrådet, fältmarskalken och
öfver-ståthållaren, grefve Gustaf Adam
Taube. Efter hans död 1732
tillföll egendomen sonen,
hofmarskalken, grefve Hans Henrik Taube,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
