- Project Runeberg -  Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland / Förra delen. A-L /
178

(1875-1877) Author: Anton Ridderstad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göta kanal

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

178 Göta kanal.

Göta kanal.

Samma dag utfärdades äfven en
expropriationslag, som berättigade
bolaget att förvärfva de jordegor, som
voro behöfliga. Men den vigtigaste
saken hade man dock ännu icke
klart för sig, och det var,
hvarifrån man skulle taga penningar.
Oaktadt Sveriges rörelsekapital vid
denna ’ tid var långt större än det
någonsin förut varit, var det dock
ett stort kapital, som behöfdes, och
som en längre tid skulle förblifva
räntlöst. Statens penningetillstånd
var ingalunda lysande, och det var
alltså fåfängt att derifrån beräkna
någon hjelp. Dë enskildes
förmö-genhetsvilkor voro icke heller
sådana, att man kunde vänta stor hjelp
från det hållet. Bolaget- erhöll då
rättighet att bilda, en lånebank, som
kom till stånd under namn af Göta
kanaldiskont. Med vinsten af denna
bank skulle kanalen byggas. Såväl
aktieteckningen som öfriga
beräkningar gingo utmärkt. .
Aktieteckningen steg på några dagar till
öfver tre millioner. Sedan allt på så
vis blifvit klart, började detta
storartade arbete utan att .egentligen
några kontanta tillgångar funnos
dertill, emedan företaget uteslutande var
grundadt på den vinst, som nämde
kreditanstalt kunde lemna.
Arbetet började på flere olika håll, i
Westergötland först och något senare
i Östergötland. Ar 1816 arbetade
vid kanalen 6,225 och följande året
5,156 man ur indelta armén. Grefve
Platen blef ordförande i direktionen,
och till verkets öfvermekanikus
näm-des majoren Bagge, som år 1814
fick till efterträdare
öfverdirektören Hagström och år 1818
öfverstelöjtnanten Gustaf Adolf Lagerheim.
Kanalarbetet hade till att börja med
största framgång men fick snart röna
motstånd. Ar 1818 var företaget
nära deran att uppgifvas. Nämde
år blef nemligen den bolaget
beviljade diskonträtt detsamma fråntaget
af den anledning, att man vid
stats-och bankorevisionen år 1817 hade

af den inkallade skotten, ingeniören
Thomas Telford undersöka
möjligheten och den lämpligaste
riktningen af denna segelled. Resultatet
blef ett hufvudsakligt stadfästande
af den af Thunberg år 1783
uppgjorda plan. Enligt beräkningar
skulle kostnaden för d. s. k.
Östgö-talinien emellan Wettern och
Östersjön stiga till 927,504 riksd. b:ko
och för Westgötakanalen eller den
emellan Wenern och Wettern till
669,987 r. b:ko eller tillsammans
1,597,491 riksd. b:ko.

Med åberopande af den med
anledning af denna undersökning
utgifna berättelse, väckte biskop Karl
von Rosenstein motion om detta
företags verkställande vid 1809 års
riksdag. Rosenstein var då den
tredje Linköpmgsbiskop, som i denna
fråga vid riksdag väckt förslag.
Motionen afgafs den 18 augusti. Den
10 oktober fattade ständerna sitt
beslut derom, och den 10 november
gaf konungen sitt bifall till företaget.

Man skulle kunna tro, att då en
så vigtig sak afgjordes inom
mindre än tre månader, beslutet
öfverensstämde med allmänna åsigten.
Men att företaget egde många
fiender, blef man nog sedermera varse,
och att det äfven bland
allmänheten hade motståndare, innan ännu
ständerna hade fattat sitt beslut, kan
man se af tidningar från den tiden.
Det var icke utan, att många
ansåg företaget som ett tankespöke,
omöjligt alt utföra, och längre fram
som ett "riksförderfligt bemödande
att. frammana en riksbankrutt".

Den 11 oktober 1810 utfärdades
emellertid kongl. maj:ts privilegium
för det bolag, som för ändamålet
bildat sig. Genom dessa privilegier
erhöll bolaget full eganderätt till
kanalen, dess jordegendom och
byggnader, äfvensom åtskilliga andra
förmåner, såsom t. ex. nödig kronan
tillhörig jord, skog och kalkbrott,
samt rättigheten att till arbetet
erhålla kommenderingar ur armén.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 15:02:08 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/osterlex/1/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free