Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hellestad eller Hällestads socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210 Häradshammars socken.
och med 1822. Ännu då arbetade
två grufvor samt en hytta, nemligen
Katterums. Österby hvtta var öde
men ej raserad.
Grufvornas antal inom denna
socken har varit stort. De äldsta kända
äro grufvorna vid Boihaboda och
Baggehyttan, hvilka omnämnas 1377.
De öfriga grufvorna, som varit
bearbetade och äro kända äro:
Al-grufvan å Waltorps egor, som var
särdeles rik på malm, till dess hon
ödelades på 1730-talet.
Björke-grufvan å Grytgöls egor
upptagen 1719; Brogrufvan
bearbetades under 1700-talet endast under
6 år; Bynthyttegrufvorna, tre
till antalet, af hvilka den tredje
upptogs 1756; Hagegrufvan
återupptagen 1673;
GamlaHackekärrs-grufvan, två till antalet, å
Ljusfalls egor; Gölsgrufvan, två till
antalet, af hvilken den yngsta
upptogs 1715; Holfjärdsgrufvan å
Gerstorps egor; Hållersgrufvan å
Ljusfalls ègor med kallbräckt malm;
Hokebäcksgrufvan med
kall-bräckt malm; Jungfrugrufvan,
en å Ljusfalls och en å Ruggestorps
egor; Långbogsgrufvan å
Ljusfalls egor; Karstorps grufva,
bearbetad flere gånger; Kattrums
grufva upptagen 1714;
Koppar-grufvan, kopparhaltig;
Måsgruf-van å Ljusfalls egor;
Märmanke-grufvan; Sandgr ufvorna, till
antalet tre; Smedsgrufvan. som
förs t skall vara upptagen 1660;
Sonstorpsgrufvan;
Starsjö-grufvan, upptagen 1700;
Stor-grufvan eller Sörgrufvan å
Wals-torps egor. som i lång tid ej varit
bearbetad, då den 1825 upptogs af
ryttmästaren Mörner och
brukspatron Janson, samt genom en
ångmaskin blef pumpad läns så att godt
tackjern derifrån erhölls;
Tallgruf-van å Malmstorps egor;
Tjurgruf-van å Grytgöls egor; Trånd
kärrgrufvan å Djuckerös egor och
Åsebro- eller Kärrgrufvan
upptagen första gången 1628. Dess-
Häradshammars socken.
utom funnos här flere mindre
gruf-vobrott.
Af dessa nämda grufvor
bearbetades de fleste kortare eller längre
tid under 1700-talet af hvilka
omkring 1750 dock endost 4 voro i
bruk; några äfven intill senare
tider, såsom Katterums-, Hållers-,
Sand-, Stor-, Åsebro- och
Sonstorps-grufvorna.
De äldsta hyttor här omtalas äro
Boihaboda hytta och Baggahyttan,
hvilka nämnas 1377. Öfriga hyttor,
som tid efter annan varit i arbete,
äro Brostorp, Brystorp, Svartebo,
Nygård, Holma och Walstorp de
äldsta kända; vidare Sätra,
Sonstorp, Hökebäck, Åsebro, Kattrum,
Djuckerö, Österby och Remninge
m. fl. Utom dessa hyttor hafva här
i äldre tider varit använda de så
kallade "Rinckeblåster." Omkring
1640 arbetade här 20hyttor, af hvilka
kronan drog inkomst, men på
1680-talet, voro endast 14 i gång- fä
1780-talet arbetade 8. — Ar 1687
synes här hafva funnits 4
bergsmanshammare, af hvilka 2 arbetade,
ännu 1750 och 1820. De jernverk,
som nu arbeta, äro Grytjöls
stång-jernsbruk och jeriimanufakturverk,
Folkströms stångjernsbruk och
jeriimanufakturverk, Borggårds
stångjernsbruk samt Sonstorps
stångjernsbruk och jernmanufakt.urverk.
HerJastadh nämnes år 1316, och
år 1331 omtalas Erik såsom
kyrkoherde i Hællistad. Socknen utgör
sedan gammalt ett pastorat för sig,
nu konsistorielt af l:a klassen.
Kyrkans ålder är obekant. Hon är dock
yngre än Godegårds. Hvad man
vet är, att korbyggnaden
påkostades af häradshöfdingen i Bråbo,
riksrådet Holmsten Joansson
(Rosenstråle) år 1436 (enl. Anrep, Sv.
A-delns ättartaflor 1412). Denna
korbyggnad Blef sedermera ombyggd
och utvidgad år 1749, hvilken
byggnad likväl icke uppfördes bättre, än
att den nya kormuren på södra
sidan med tak och resning rasade,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
