Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Linköping, stapelstad - Stiftsbiblioteket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Linköping.
tog mer eller mindre häraf med sig,
samt att det öfriga gått förloradt
vid någon af de eldsvådor, som
öfvergingo domkyrkan 1546 och 1567.
Nuvarande biblioteket har från
början tillkommit derigenom, att hvarje
pastors i stiftet sterbhus skulle hit
förära en bok. Vid inventering år
1600 funnos likväl endast 50 band.
Senare eller före 1634 hitskänktes
1 60 band af Axel Banér. Från år
1695 finnes emellertid antecknadt,
att i biblioteket icke funnos några
manuskripter eller "monumenta
lit-teraria". Vid inventering år 1700
bestod biblioteket dock af 800
volymer. Det hade förut aldrig varit
tillfälle att inköpa några böcker,
men år 1693 lemnade k. maj:t
tillstånd för bibliotekerna vid
domkyrkorna, att de för kyrkomedel
årligen skulle få inköpa några goda
teologiska arbeten. Kongl, rådet,
grefve Karl Piper anslog äfven
senare 1,350 daler till böckers
köpande. Biskop Erik Benzelius
vårdade sig särdeles om biblioteket,
och under hans tid förökades det
dels genom gåfvor och dels genom
dubletters försäljande samt inköp af
nya böcker. Åi- 1757 inköptes för
12,000 d:r kmt nämnde biskops
efterlemnade boksamling, uppgående
förutom handskrifter till 3,000 band.
År 1758 blef biblioteket som nu
öfversteg 5000 band, uppflyttadt till
tornrummen. Det hade förut varit
förvaradt först i sakristian och
sedan i S:t Andreæ kor. Derefter har
biblioteket alltjemt tillväxt,
förnämligast genom betydliga gåfvor,
hvaribland må nämnas af: biskopen P.
Filenius, kanslirådet Erik af
Sotberg, assessoren Kr. Braad, prosten
C. M. Ekman, lagman Sigfr. Gahm,
Serafimerordensgillet, genom hvars
tillstånd en del permebref erhöllos
från Wadstena hospital,
erkebisko-parne U. von Troil och J. A.
Lindblom, domprosten S. Älf, professoren
J. H. Lidén, enkefru Hedvig
Hell-wik, f. Palén, bergsrådet N. Dalberg,
Linköpi ng. 394
kongl, sekreteraren P. A.
Reuter-svärd, kammarjunkaren, grefve
Mörner, frih. von Lingens arfvingar och
brukspatron D. P. af Burén (se
Boxholm) m. fi.
Före år 1673 synes
boksamlingen icke varit anförtrodd i någon
viss persons vård, enär det nämda
år fanns nödigt påminna om dess
tillbörliga förvarande, på det böcker
ej vidare måtte förkomma. Härtill
föreslogs dåvarande
gymnasiinota-rien, men redan år 1675 blef
bestämdt, att konsistoriinotarien mot
skälig ersättning skulle åtaga sig
att vara biliotekarie. Tillföljd af
ökade göromål kunde han
emellertid snart icke längre åtaga sig detta
åliggande, och år 1706 blef
beslu-tadt, att en af konsistoriales skulle
hafva inspektion öfver biblioteket.
Sedan Benzelianska boksamlingen
blifvit inköpt, blef en särskild
bibliotekarie antagen. Bibliotekarien
tillsättes efter konsistorii förslag af
hufvudmannen för grefliga ätten
Piper.
Då biblioteket ännu icke är
tillbörligen ordnadt, kan bandens
antal med bestämdhet icke uppgifvas,
men de antagas uppgå till emellan
40 å 50,000. Biblioteket är
särskildt dyrbart genom sin värdefulla
manuskriptsamling, hvaraf en del
redan är utkommet från trycket och
något ytterligare väntas blifva
utgifvet. Här finnes äfven en
samling pergamentsbref, inneslutna i 36
portföljer. Det äldsta är ett
fragment ur ett bref, utfärdadt af
erkebiskopen af Magdeburg år 1186; det
af yngsta datum är ett köpebref
från år 1802. De mest framstående
afdelningarne af biblioteket torde för
öfrigt vara de, som omfatta biografi,
resebeskrifning och äldre klassisk
filologi. Af kyrkofädernas skrifter
finnas äfven goda upplagor.
Med biblioteket är förenadt en
myntsamling, hvaribland en del
kufiska samt romerska mynt från
kejsartiden samt svenska mynt och me-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
