Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wreta kloster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wreta kloster.
Wreta kloster. 371
stret samt till efterlefnad infört de
vid denna tid så högt ansedda
ci-stercienserreglorna. Detta stämmer
äfven med Joh. Magni krönika.
Några handlingar rörande gåfvor till
klostret finnas icke numera från
äldre tider än från 1200-talet. På
1240-talet härjades klostrets*
byggnader af eldsvåda. Klostrets
tillgångar voro emellertid icke tillräckliga
att åter sätta dem i stånd. Påflige
legaten Wilhelm af Sabina, som 1248
uppehöll sig i Sverige, utfärdade
emellertid ett bref, i hvilket
meddelades 40 dagars aflat åt dem, som
lemnade något understöd till det
nedbrända klostrets återuppförande. En
annan legat, Guido, vistades i
Sverige något senare eller 1268, och
han utlofvade, på det
klosterbyggnaderna härstädes skulle kunna
fullbordas, till förmån för klostret 100
dagars aflat. I nämde aflatsbref
omnämnes, att byggnaderna börjat med
stor kostnad iordningställas. År 1289,
då kyrkan invigdes, synes klostret
åter varit färdigt. År 1432 skall
klostret hafva afbrunnit för tredje
gången. Enligt Messenius skall
Wreta varit moderkloster för Gudhem i
Westergötland, Riséberga i Nerike,
Skog i Upland och Äskaby i
Östergötland. Klostret stod under
uppsigt af någon af cistercienserordens
abboter men styrdes föröfrigt af en
abedissa eller priorissa, såsom hon
synes hafva benämts i början
af1200-talet. Flere af dessa förestånderskor
liksom flere af nunnorna tillhörde
Sveriges förnämsta familjer. Bland
andra vistades här någon tid kon.
Sverker d. yngres dotter Helena,
som i klostret söktosig en fristad
efter fadrens död. Ar 1210 röfvades
hon emellertid med våld härifrån af
Sune, Folke jarls son, för att blifva
hans brud. En gammal folkvisa
har till våra dagar bevarat minnet
af detta klosterrof. Rikets store män
•visade Wreta ofta sin välvilja. Så
befriade k. Waldemar 1250 klostret
och dess gårdar och landboer från
all kunglig tunga och förlänte
klostret alla de kungliga utskylderna.
Skyddsbref utfärdades af Birger jarl,
Torkel ’Knutsson, kon. Birger och
Magn. Eriksson. K. Magnus
befriade 1341 klostrets besittningar på
Öland från den skatt, som påbjudits
under namn af "marchagjald", och
hertig Waldemars enka Ingeborg
befriade 1341 klostrets besittningar
inom hennes herradöme från all skatt.
Äfven biskopar visade klostret sin
tillgifvenhet. Biskop Lars Lillie
utfärdade 1293 ett beskärmelsebref,
hvari äfven beviljades befrielse från
en del biskopliga utskylder, och
biskop Karl Bååt lemnade klostret 1309
rättighet att under dåvarande
abe-dissas tid uppbära biskopstionden från
klostrets församling. År 1344 afstod
biskop Petr. Tyrgilsson sin rätt till
vissa penningeböter från klostrets
åboar inom stiftet. Till och med
en skarabiskop Brynolf utfärdade
1289 ett aflatsbref för Wreta.
Såsom vanligt vid denna tid tillföll
klostret en stor del jordegendom
genom gåfvor och testamenten. De
flesta godsen, som hithörde, .voro
belägna inom Östergötland men dess
besittningar sträckte sig äfven till
Småland, Öland, Upland och
Södermanland samt måhända äfven till
andra län. Klostret hade sitt eget
sigill. I detsamma intogs midten af
en trebågie baldakin med trenne torn
DO
och spiror. Under denna baldakin
satt jungfru Maria, åt hvilken
klostret var helgadt. Å venstra armen
höll hon sitt heliga barn och i
högra en lilja. Kring kanten lästes:
S. conventus see mariæ in Wretis.
Efter reformationen lemnades år
1528 klostrets inkomster åt en
enskild man, som derför årligen skulle
lemna viss afgift till kronan och
derjemte underhålla klostrets folk.
Följande år återlemnades klostrets
inkomster till abedissan mot viss
af-gäld till kronan. År 1538 afled
klostrets sista abedissa men äfven efter
denna tid tilläts nunnorna att qvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
