Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Kärlek och sympati. Religionshistoriska variationer över ett bekant tema
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
203
av stenar och förbannelser. Även inom den kristna
församlingen präglas det uppbyggande inre arbetet icke
alltid av den sköna frid den Uppståndne lovat de sina.
Skulle man i den buddhistiska kanon kunna tänka, sig
ett aktstycke sådant som andra korintierbrevet? Där
ljuder ett dovt groll från lidelsefulla, uppslitande
sammandrabbningar inom församlingen. Pinsamma
uppträden ha utspelats, starka och hetsiga ord ha uttalats, hårda
viljor ha skurits mot varandra. Såren läkas icke så lätt,
ty kampen rör sig ju om det högsta och heligaste som
själen äger. Gäller det Kristus, gäller det evangeliet, vet
Paulus icke av några hänsyn; han drar sig icke ens för
att slunga den högtidliga förbannelsen, med allt vad den
innebär för den antika människan, över den, som
förkunnar ett annat evangelium. Keyserling har utan
tvivel rätt. Den kristen missionärens beteende är mindre
fint, mindre förnämt och taktfullt, mindre sympatiskt.
Motivet för hans mission förefaller icke heller vid ett
första betraktande tillnärmelsevis lika ädelt och upphöjt
som bikkhuns. Man kan ju ifrågasätta, om buddhismen
överhuvud taget kan ge något motiv för ett handlande
av sådan art, som missionen. Det är, som Söderblom
uttryckt saken, egentligen tack vare en vacker
inkonsekvens, som Buddha bestämde sig för att sätta lärans
hjul i gång i stället för att, som han ju egentligen bort,
genast ingå i nirvana. För den ursprungliga
buddhismen har all moral interimistisk karaktär. De fyra
»oändlighetskänslorna»: metta, välviljan, mudita,
med-glädjen, karuna, medlidandet, och upekha, jämnmodet,
äro i buddhismen liksom i yogasystemet ett led i en
meditationsskala, vars slutmål ligger på andra sidan om
allt handlande, på andra sidan om du och jag, kärlek
och hat, tjänande och själviskhet. Det är rörande att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
