Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hon hade ett blidt, höfviskt sätt och
hennes tonfall voro stilla och mjuka, när hon nu
sporde sin höge herre och fru Brahe till
Eriksholm, om de täcktes låta sig julfägnaden
smaka. Både de små junkrarna Tygeson
och hr Tage Ottoson längtade svårliga efter
julklapparna och efter Hvensagan, som herr
Tyge lofvat förtälja, medan man hvilade från
jullekarna.
Det var som vanligt många gäster på
Ura-nienborg, och herr Tyges narr Jep roade dem
med allehanda muntra upptåg. Den lille
krymplingen hade en obegränsad frihet, ty
Tyge ansåg, »att de klokes ord väfde narrens
kåpa, och först innanför den bodde
sanningen.»
Det var ett festligt julgille på detta slott,
som i prakt öfverglänste de flesta
adelsbor-gar, och alltefter som den ene efter den
andre inträdde nybadad och högtidlig och
uttalade den enkla, kärnfulla julhälsningen: »Glad
jul! Hälsa och välmåga och allt, hvad som
kärt är», steg sorlet och glammet i den
väldiga vinterstugan.
Jep hade af den franske gesanten Carolus
Danzaeus lärt en komplimang, som i och för
sig långt ifrån var tilltalande, och som utöf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
