Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liljor nedfallen på ena örat, såg ut som en
Bacchus.
Han skrålade och sjöng en maj visa och
viftade oafbrutet med en lädertaska, hvari han
samlade de mynt, som i gårdarna hoptiggts
åt stadens fattiga.
Majgrefvinnan däremot red tyst och höfviskt.
Hennes ljusa, silkeslena hår låg i tvenne
långa flätor som länkar af guld utåt ryggen
och kransen af förgätmigej satt som en krona
på hennes hjässa.
Erik Lange hade beundrande rest sig, när
hon kom så nära, att han tydligt kunde
urskilja den smidiga, slanka flickgestalten, och
han sträckte ofrivilligt ut handen för att fatta
hennes häst i tygeln och sålunda hejda henne,
just som hon skulle rida förbi.
Genom hans hjärna gled minnet af alla de
galna, vilda majupptåg han varit med om,
alla de majbrudar han ledt in i en sval
kammare efter dans och stoj och kysst, som biet
kysser blomman tätt vid dess hjärta.
Där han stod i solskenet och blickade in i
ett par ögon, milda som den grå ambran,
kyska som den gröna smaragden och ändå
med ungdomens berusande lif på djupet, blef
hans eget blod med ens begärande hett, hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
