Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Belista ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Belista
— 68 —
Beläglig
diwpt och hårdt j syndena falla, vthan j
syndenne beliggiande bliffua. P. J. Gothus
Catech. V 4 b. Uthi Pergamo vardt Sulpitius
siuk, och bleff ther beliggiande.
Schroderus Liv. 526. — 4. Lägra, hafva samlag
med. Absalom belågh sins fadhers frillor.
2 Sam. 16:22. tå han belågh henne, wardt
hon haffuandes. 1 Mos. 38:3. Förbannat
ware then som beligger någhon fänat. 5
Mos. 27:21.
Belista, tr. Bedraga, lura. [T. belisten.]
The onde, hinderlistige och falske menniskior
förråda, belista och öfverfalla offta the arma,
svaga, oförståndiga och froma medh försåth.
R. foss 253.
Bellingskap, m. Förvisning. [Mnt.
halling, T. bannling, landsförvist person.] en
karl på ett skepp förverckade sitt lijf; för
den skedde förböön af hans camerater, at
han måtte sättias på denne öen (en
flott-holme) i bellingskap. U. Hjärne Anl. 392.
Belofva, intr. Lofva, utlofva. [Mnt.
beloven.] ähr så belofvet Kongen j
Franck-rijke Philipzburg att öfverantvarda. — Sedhan
varet och belofvet att gesanter till
Franck-rijke sendes skulle. A. Oxenstjerna (HSH
33: 64). Monachi, hvilka Gudhi belofva sigh
uthi kyskheet, hörsamheet och fattigdom at
lefva. Laurelius Påf. anat. 556.
Belufta, tr. Lufta. [T. beluften.]
So-lennes strimmor ... i hvilken alle jordiske
säder förandras, tå the them beskijna eller
beluffta. Risingh 29.
Belustiga sig, refl. Förlusta sig. [T.
belustigen.] Sedan de nu nogh hade
be-lustigat sig, gå de makligen hem. U. Hjärne
Vitt. 50.
Beluxa, tr. Lura, bedraga. [T. belugsen,
beluxen.] Hvem handla vill ehvad han
tarfvar, Går hälst til den ... Som icke dig med
list beluxar På någon slant. Rydelius Vitt.
113.
Belycksaliga, tr. Lyckliggöra. [T. [-be-gliickseligen.]-] {+be-
gliickseligen.]+} Hans Kongl. M:tz regemente
... är belycksaaligat medh en ährbar och
evigvahrande roo och vänskap medh störste
dehlen af dess naboer. Stjernman Riksd.
2:1462 (1664).
Belysta, -lystiga, tr. Förlusta. [T.
be-lusten, belüsten, belustigen] Oförvanskliga
nögd och glädie dit hierta belysta.
Stjernhjelm Here. 318. Vil tu dig och belysta
Med skön jungfrurs beläte? Fångne Cup.
10 intr. Martis krijg länder til at bedröfva,
men vårt (Venus’ och Cupidos) til at belysta
verlden. Lycks. är. 2 intr. sinne-belystande
böcker. U. Hjärne Surbr. 90. naturens
studium ... ju längre man deruthi söker, och
ju mera man finner, ju högre det belystar.
Anl. 26. Sinn ok syn belysta I Herrens
herligheet. Lucidor Hh2a. belystiga sig
medh uthgående (spatserande). U. Hjärne
Vitt. 50.
Belåta, tr. 1. Efterlåta, vore (någre)
som heller geffua oss eth stycke peninga
æn the folk vthgöra, Swa belathom vj them
thill xx marc ortuge... för huar käril the
skulw vthgöre. Gust. 1 reg. 1:194. — 2.
Beläna. j ære begærendis athuj (att vi)
schule beläte edher medh thet dækenedömme
j lincopungh. Gust. 1 reg. 3: 51. — 3. Refl.
Vara belåten, betänk hur det vill låta, Att
den som lyst i Stockholms slott En man i
Savolax har fått Och dermed kunnat sig
belåta. J. G. Oxenstjerna 2:228.
Belägad, p. adj. Beskaffad, beställd.
scriffuer oss til ... hwre ther om ær
belæ-gath. Gust. 1 reg. 4: 60.
Belägen, p. adj. Läglig, lämplig. [Mnt.
belegen.] på beleghen tijd. Dan. 11:29.
Tå nu en beleghen dagh kom. Marc. 6: 21.
Och skalt vthwälia beläghen rwm. 5 Mos.
19:3. Om Konungenom teckes, . .. och thet
så wore Konungenom beläyet Esther 8: 5.
the skola ... när them så är belägit, sökia
til them (besöka dem) L. Petri Kyrkord.
57 a. skal Kyrkiotienaren hålla predican ...
och handla någhor materia som lydher om
Syndaboot, eller hwadh ellies är belägit.
Ders. 42 b.
Belägga, tr. 1. Lägga band, bojor på.
beladhe han honom, och kastadhe honom j
fängelse. 2 Kon. 17:4. — 2. Besätta, spärra.
bestälte han itt hinderhåld, som skulle
be-läggia väghen. Schroderus Liv. 327. —
3. Belägra, omringa, omgifva. Konungen j
Assyrien drogh ... til Samarien, och beladhe
thet j tryy åår. 2 Kon. 17:5. en liten stadh
war... och kom en mechtigh Konung och
beladhe honom, och bygde stoor bolwercke
ther om kring. Pred. 9:14. Saul lät kalla
alt folcket til strijdh ... och skulle beleggia
Dauid och hans män. 1 Sam. 23:8. Alle
Hedhningar beleggia migh. Ps. 118:10. han
är ock sielff belagd (behäftad, omgifven,
TTspiy.strat) medh swagheet. Ebr. 5: 2. — 4.
Ådagalägga, bestyrka, ther kraffdes på
be-wiss, som skulle beleggias medh then helige
scrifft. Svart Kr. 104. — 5. Erlägga,
inbetala. Hans Sasse haffwer iiij deler (i grufvan)
och haffwer han them belagcth wppå thenne
inlegningh (inbetalning) på hwar dell iiij
marc. Jernk. ann. 1845, s. 36. — 6.
Öfverlägga. wij wette jngen vti thet ganske rijke,
ther ... diupare förnufft haffuer sådane actige
saker belegge ok betracta. Gust. 1 reg. 7:
513. — 7. Vederlägga. Christus . .. belade
theras smäliga ord medh en godh wiss och
skäligh grund. L. Petri 1 Post. Y 6 a.
Denne otillbörlige och osanfärdige
beskyllning belade H. F. N. medh desse
efterföljande skääl och bevijs. HSH 19: 222 (1600).
— 8. Bilägga, sådan stridighet understår jag
mig icke belägga. Spegel Ord. företal cl b.
Beläglig, adj. X. Lämpligt belägen.
Giff-wendis henne (abbedissan i Vadstena) stånga-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
