Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bitsam ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bitsam
— 103 —
Bjuda
war Electus till Erchebiscop,... förde ganska
stort pråell, lett bitza och credentza för sigh.
Svart Kr. 100. Hans (storfurstens)
hoff-junckare skänckia och bissa för honom, oc
stå för bordet. Petrejus Beskr. 3:27.
Bitsam, adj. Benägen att bitas, han
(hästen) är bijtsam. Comenius Tung. 450.
Bitsare, Bissare, m. En hofembetsman,
hvilken eg. skulle göra tjenst som förskärare
vid den kongliga taffeln. (Se Molbech
Gloss.) Bissaren . . . delar maten sönder.
Schroderus Hoff. väck. 99.
Bitsareknif, m. Förskärarknif bitzare
kniffuar. Svart Kr. 145. lät göra sigh
bydtsareknijfvar (felaktigt står: bydtsar,
knijfvar), credentzekar och sådant, som til
ett förstligit bord brukades. Girs Gust. 1
kr. 112.
Bitsk, adj. Som bits. Här skärper
ondskans nit then hårda bitska tanden. Spegel
Åt. par. 19. bitske hundar. Reg. horol. 27.
Bitter, adj. Bitande, skarp, hvast och
bittert sverd. Peringskiöld Vilk. tillegnan.
Bitterlig, adj. Bitter, en beterligh tancke
ther om at hon nu skal skilias jfrå thenna
werldenne. GERSONA3a. bitterligh grååt.
Jer. 31:15.
Bittida (v_/_v^), adv. bittijdha dags. 1
Mos. 29:7; Jer. 6:4. om morghonen bittijdha.
Hos. 6: 4. then rettferdighe om han än
bittijdha (tidigt, snart) döör. Vish. 4: 7.
Bittidelig, adj. Tidig, förtidig.
Alex-andri bittijdelige dödzfall. P. Brask Puf. 11.
Bittideliga, se Betideliga.
Bittra, tr. 1. Smärta, plåga, bedröfva.
mitt hierta är igenom bittrat. Dav. ps. 1536
73:21. — 2. Förvärra, fåfänge ord och
argumenter, som mera bittrade saken än
bättrade. S. Elofsson 132.
Bittring, f. Förbittring, bitterhet,
öpen-hiertat och uthan bittringh seija sin meeningh.
HSH 21:137 (1641).
Bivist, f. 1. Sällskap. Hon skal blifva
tin alldaga gäst och liuflige bijvist.
Stjernhjelm Here. 95. — 2. Närvaro. Ehvart han
(Adam) om sig såg, berg, dalar, slätt och
skoog I bijvist af sin kung af gladligt lynne
loog. Columbus Poet. skr. A 2 a.
Bivista, tr. Vistas tillsammans med,
sällskapa, umgås med. utaf alla,.som du
bivistar, utvälg en af de frommaste at med
flit göra honom til vän. Hermelin C 2 a.
Bivistan, f. Öfvervaro. Fäst- och
tro-låfningar skola skee och förrättas i bäggie
contrahenternes närvaro och ... eens eller
högst tvänne goda vänners bijvistan. HSH
31:59 (1661).
Bivistas, dep. Bevista. Mödhrerna skole
tagha vara på sina dötrar, at the torneer,
comedier och offentlighe skådespell icke
bijvistas. Schroderus Albert. 1:43.
Bivåna, tr. [T. beiwohnen.] 1. Bistå,
tillhandagå. är laghmannen bequemmast
herredshöfdingen här uthinn ... at bivåne.
Gust. Adolf Skr. 55. — 2. Bevista,
be-gifua migh ... åth Franckfurth, der den
be-skrifne convents dagen att bijwohne. A.
Oxenstjerna (HSH 29: 24ö). att j edher...
inställa vele, deres K:ters bröllopz fäst
bij-våna, hedra och bepryda. Adlersparre
Hist. saml. 1:295 (1642). förreste jag... til
Vesterås til at bivåna S. Riks-drotzens grefve
Magni begrafning. Sh. Rosenhane (Nya
Sv. bibi. 2:565).
Bivånare, m. (Hjälpare.) [T. beiwohner.]
Tu milde bijvåhnare, frögda mitt förlåtne
och orene huses mörke vinklar och vråår
igenom tins liuses skeen. Schroderus
Kegel. 61.
Bivåning, f. Umgänge, sammanvaro.
[T. beiwohnung.] Lögnares och the ondas
bijvåning födher haat och nijt. R. Foss 175.
bäste läkedom emot kärleken är occupatio
eller arbete, såsom och absentia eller
från-varelse. Ty igenom lättjan, bijvåningar och
gemenskaper uptändes och befordras han.
Schroderus Albert. 1:128.
Bjebb, n. Bjebbande. Nu orckar jag
intet längre höra ditt biäbb. Modée Fru
Rangsjuk 67.
Bjebbare, m. Thet är en farlig ting vti
itt regemente med en swasare, och en
oför-wäghen biebbare kommer på skam. (Glossa:
Biebbare, then som sig tyckia låter at han
är full med råd och klookhet och talar för
alla andra.) Syr. bok 1536 10 (9:25).
Bjebbla, intr. Bjebba. Uthan beskeedh
vil tu doch moot biäbbla. Chronander
Bel. D 3 b.
Bjeffa, intr. Bjebba, skälla, småskälla.
Hundar stå och bieffa. Spegel Guds verk
269.
Bjefsa, intr. = Bj ef fa. then tid man
höet samman’ refsar Och ilskne Sirius åt
slåterkarlen biäfsar. Spegel Guds verk 153.
Jag råder dig, at du intet biäffsar mera emot
mig: jag vill intet mera höra dina
raisonne-menter. Modée Fru Rangsjuk 57.
Bjefsa, f. Vippa, Biäffza, Lacinia, Gern
des Kleides. Schroderus Lex. 28.
Bj ef sad, p. adj. Försedd med bjefs (krus,
spetsar). Laciniata vestis, bieffzat cläde.
Var. rer. voc. E 6 a.
Bjella, f. Bjellra. [Isl. bjalla.] een
gyllene biella. 2 Mos. 28:34. hengde monga
gyllene biellor på honom, at thet skulle
klinga. Syr. 45:11.
Bjuda, tr. 1. Gifva. Biuder oss herpå
eth visth swar. H. Brask (HSH 16:14). —
2. B. till, gifva till känna. Görer väl oc
biuder oss til herom huad i haffue förfarit.
H. Brask (HSH 15:23). genom them kan
tu biudha migh til hwadh tu förnimmer. 2
Sam. 15:36. Jfr Tillbjuda. — 3. Refl. a)
Söka att komma, våga sig någonstädes.
K. kristiærn eller andre jcke skula ther åff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
