Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - E - Erskalla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erskal la
— 191 —
Etterkopp
[T. ersinnlich.] i all ersinlig devotion. M.
Stenbock (Lönbom Anek. 2:144). Senaten
... giordt alla ersinneliga anstalter. Dens.
(Ders. 2:105). med all ersinnelig
sorgfällighet. Lönbom Anek. I. 3:31 (1728).
Erskalla, intr. Skalla. [T. erschallen.]
Erskall ur hennes munn en sådan ordeklang.
Columbus Vitt. 86.
Erskina, intr. Infinna sig, uppträda.
[T. erseheinen.] vij inför E. K. M:tt
stor-mechtigste Drotning erskijne. Stjernhjelm
Lyeks. är., cartel. vij här erskijnande
riddare. Virt rep.
Erspörja, tr. Förspörja. [T. erspiiren.]
jagh högligen beklagade at jagh icke
er-spoorde H. K. M. affection til min person.
Adlersparre Hist. saml. 2:224 (1648). så
erspör iag nu dageligen, huruledes iag
hafver mig på then eena eller then andra att
förlåta.^ Nordin Krigshist. 2:78 (1656).
Ersöka, tr. Göra ansökning hos. [T.
ersuehen.] hvad til thetta vercks understödh
och fortsättiande tiäna må,... och Kongl.
May:t i underdånighet om ehrsökias kan.
Stjernman Com. 3:669 (1668).
Ertappa, tr. Utmäta nätt tin tid, hvilken
en gång förlorad du sedan aldrig mer
är-tapper. Hermelin D4b.
Ertas, dep. Retas. [Isl. ertast wfl.] Se
Rietz Erta. Ej skall jag vid Ägir I oveder
ertas (Ei skal ek vip Ægi i ofvißri beriast).
Björner Kämp. Frith. 14.
Erte, tr. Bete, bevisa. Den nåd H. K.
M:t har behagat ertee des trogne ständer.
Stjernman Riksd. 3:2125 (1697). den höga
nåd Hans Excellence mig behagat ärte.
Complim. bok 19. En kyss kan du lätt gee,
och iag med skäl begära Till tack, till
vänne-löhn för ehrtedd tienst och ähra.
Lind-schöld Vitt. 197. Frikostighet, gunst och
välfägnad hafva så rikeligen och benägit
blifvit mig ärtedde i detta land. Linné Sk.
resa företal. Den gifmildhet, som man
beviste Guds tjenare, ansåg Gud som vore
den honom sjelf ärtedd. Botin Hem. 2:64.
— Refl. erte sig tacksamme emot dem,
som för det allmänna stadsens bästa
något besvär hafva. Stjernman Com. 4: 588
(1684).
Ertänka, tr. Upptänka. [T. erdenken.|
de ... låtet påskina emot deras sedvana all
den courtoisie, som de hafva kunnat ertänka.
Lönbom Hist. areh. 5:51 (1629). jag
troligen Hans Kongl. Maj:t...alt gjort til nytta,
som jag någonsin kunnat ertänckia. Uppl.
4:10 (1705).
Ervisa, tr. Visa, bevisa, bete, betyga.
[T. erweisen.] dheras välförhållande och
ervijste gode tjenster. Stjernman Com. 4:
219 (1680). är Vår nådige villie och
befallning, att I Vår General Tullförvaltare ... all
godh assistence och handräckning ervisen.
4:298 (1680). ärvisa Gud sin vördnat. Her-
melin B 8 a. hennes ärvista alfvarsamhet.
i4s. Ban. 1:160.
Ervärfva, tr. Förvärfva. [T. erwerben.\
I edra lijf hafva vågat, til at erhålla thenna
seger och erverfva thenne freden. Gust.
Adolf Skr. 187.
Eröfra, tr. Vinna, förvärfva. E. K. sitt
uthi thet förgångne Danske krijget ehröfrade
beröm ingaledz skal låta förminskas. Gust.
Adolf Skr. 122.
Erörtra, tr. • Utreda, undersöka. [T.
er-örter n.] alt vijdare ... efter fäderneslandzens
tarf att öfverväga, erörtra och bringa til
uth-slag. Stjernman Riksd. 2:1305 (1660). vijdh
samma session monde vij be:te städers
de-siderier... optaga och så mykit görligit var
erörtre. HSH 32:295 (1662).
Ester, m. pl. Invånare i Estland; detta
folknamn brukas liktydigt med lifeg en.
thenne iij (3) rike ære saa göth som komne
tiil eesthe ok egene. Gust. 1 reg. 1: 49.
Man skulle icke ... göra them ester (genom
tryckfel står efter) och egna. 4:207. the
prester icke skula med så stor vskæl haffua
them (bönderna) vnder siigh som andra estar.
4:178. j pucke, truge, slå Lensmannen eller
bondena, lige som the wore jdra egne
vnder-giffne, kiöpta eestar och trälar. Fin. handl.
5: 351 (1537).
Eter, Etter, n. Gift. [Isl. eitr.] the
aldrigh komma til Sacramentet, lijka som
thet wore eether och förgifft. L. Petri 1
Post. b 4 b. the medh falska läro och
hel-wetis ether förgiffua sielena. A. Andreæ
Försp. till L. Petri Kyrkost. A 8 a. han bleff
... förgifven medh eter. Petrejus Krön.
46. wardt han hasteliga förgiffuin och tagin
aff dagom medh etter. P. J. Gothus Synd.
speg. G 6 b.
Etterbylla, f. Argbigga. Alle bedl. speg.
24. (Se Söderwall eterbilla.)
Etterdun, n. Ejderdun? Flickors
vänskap är som etterdun i et öppet fönster.
Dalin Vitt. 6:450.
Etterflöd, f. Flytande böld? [T. [-eiter-fluss.]-] {+eiter-
fluss.]+} the läta alla spittelska komma vthu
läghret, och alla the som eterflödh haffua.
4 Mos. 5:2. wende icke åter j Joabs hws
then som een eeterflödh och spitelsko
haffuer. 2 Sam. 3: 29.
Etterhvit, adj. Som har hvitt utslag.
warder skabbot, eller eterhwijt, såsom ther
wille spittelska komma på hans kötz hwdh.
3 Mos. 13:2. Om någhot etterhwitt är på
hans kötz hwdh. 13:4.
Etterhvitnad, m. Hvitt utslag, bliffuer
then eterhwijtnadhen så ståndandes, och äter
sigh icke widhare. 3 Mos. 13: 23.
Etterkolf, m. Förgiftad pil. Se B o 1 v a.
Etterkopp, m. Spindel. (Se Rietz.)
Tagh ett eekeäple S. Michels dagh,... Är
ther i etterkoppar, betyder itt ondt åhr.
Bondeprakt. B 2 b.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
