Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Fallbom ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fall born
— 195 —
Far
160. 8) efterfölja, lyda. Tå föllo the alle
in til hans rådh. Ap. gern. 5: 40. g) f. öfver,
ligga öfver (med böner), folcket föll honom
offuer, på thet the skulle höra Gudz ord.
Luc. 5:1.
Fallbom, m. Fällbom. Porten har sine
... fallbomar. Comenius Tung. 615.
Falldrucken, p. adj. "Stup full", the
ther falldruckne äro aff wijn. L. Petri Jes.
proph. 28:1.
Fallen, part. pret. 1. Lämplig, duglig,
tjenlig. (Moses sade) at han icke war ther
til fallen (att föra Israels folk ur Egypten).
L. Petri Krön. pred. El b. han till
Ko-nungaembetet ganska väl tienligh och fallen
var. Kr. 18. tå äger then boet och barnen
förese, som bäst thertil fallen är. Lag 1734
G.B. 15:2. vare tå then förmyndare, som
skyldast och thertil fallen är. Ä.B. 20:4.
han är icke fallen til studier. Sv. nitet n. 6.
Vårt språk är mera til alfvarsamma än
co-miske saker fallit. A. Nicander Gifterm. 2.
— 2. Böjd, benägen. Ifvar var något fallen
til (för) skråck. Dalin Vitt. II. 6:108.
Fallera, intr. [Fr. faillir, T. fallieren.]
1. Slå fel; taga fel. så rädes hon, thet
måtte slå henne feelt (fallera). Comenius
Tung. 363. om ögon ey fallera, Så thör jag
väll säija ... Han är äfven full. Moræus
426. — 2. Felas, tryta, fallerar oss öl, si,
så fallerar oss allt courage. Bellman 3:16.
— 3. Göra cession, een och annan af
borgerskapet hafver sig fördiupat uti (skuld)
öfver sin förmögenheet och således måst
fallera och komma til korta. Stjernman
Riksd. 2:1542 (1668).
Fallskål, f. Skål sä rusgifvande, att
man faller, iagh wil göra Jerusalem til een
fallskåål allom folckom. Sach. 12:2.
(Luther tummelbecher.)
Fallstamp, m. Stamp. Sedan stampade
the henne (säden) medh en fallstamp i
stamp-qvarnen. Comenius Tung. 402.
Fallutande p. adj. Lutande till fall.
Slott... stå såsom fallutande. U. Hjärne
A ni. 221. fallutande furu. Vitt. 165.
Falna, intr. Murkna. Tänderne fall’, och
fahlna där hän. Stjernhjelm Here. 515.
Falska, tr. Förfalska, falskar någon
(skomakare) sin gierning, straffas effter lagen.
Stjernman Com. 1:288 (1577). Ändrar
nå-gor krönt mått eller vigt, och thet således
falskar. Lag 1734 H.B. 8: 3. Falskar then
mynt, som myntning förtrodd är. M B. 7:1.
Falskas, dep. Vara falsk. Trollen hade
nu änteligen lärt sig at falskas. Celsius
Gust. 1 hist. 1:40.
Falske, m. Falaska. [Isl. fölski.] Fauilla,
falske. Var. rer. voc. G 6 b. wår t taal är
een gnijsta som aff wårt hierta vthgåår, När
thet vthsleckt är, så är liffuet bortto som en
falske. Vish. 2:3. en falska effter ett brent
papper. Rudbeck Atl. 1:138.
Falsna, f. Falaska. Med elden blef mitt
namn af glömskos falsna täckt. Kolmodin
Qy. sp. 1:26. Då faller kroppen ned, som
falsnan utaf aska. 2:126.
Famla, intr. och tr. the fambla om sich,
som en blinder. L. Petri Vigv. B 4 b.
fram-farne konunger till een deel haffve måst
fambla uthj adelens privilegier. HSH 28: 55
(1634). Om namnen började han nu ofta
famla; ty minnet slog honom felt. Dalin
Hist. III. 1:486. Famla et qvinnfolk, ein
Weibsbild betasten. Lind Ord.
Fan, m. Se Fienden. Ther Gudh
bygger sigh een kyrckia, ther bygger fånen
strax sigh ett cappell breddwidh. Svart
Kr. 96. Når slike vdtlänske men haffwa
skattat... fatigha almoga vdt, oc taskom fwl
haffwa, såå draghe thee åth tyskelandt
fäne-nom j våldt. Gust. 1 reg. 5: 230. tage migh
fänen. Balck Krist. ridd. K 4 b. fara til
fånens. P. Erici 1:87 a. Til fänens medh
the trettosamma presterna. 1:116 a. Hvilkin
fanin kan sådana haat, förachtelse och plåga
aff verldenne lijda? P. J. Gothus Rot. 37.
bannas, giffwa sigh fanin. L. Pet. Gothus
71 b. them, som . . . göra ett medh then
Romerske påven, bliffver således svarat: at
vij giffve honom fanin. Phrygius Agon 46.
hvadh fånen haar doch iagh lärdt? R. Foss 219.
Fana, f. Ett kompani ryttare, tiugu fem
fhaner ryttere. Hund Er. 14 jer. v. 149. en
ryttere fhana. Ders. v. 202. Äfven om
fotfolk: En knechte fhane. Ders. v. 336.
Fansun, Fatsun, f. Fason, form,
skapnad. [Mnt. fansun.] Wijsa Israels Hwse
Templet... och lät them tagha sigh een
fant-zwn (afbildning) ther aff. Hes. 43:10. wijsa
them skapnadhen och fantzunen aff Hwset.
43:11. han föddes med en seegerhufwa
öfwer hufwedet widh fansun såsom en hielm.
Svart Kr. 2. han haffuer sin fatzun och
skapnat quar. Gerson C 4 b.
Fantasi, n. Een unger man här möther
migh, Then gåår uthi sit phantasij. S. Brasck
Ap. gern. F2 b. Ach himmel statt migh bij.
At thetta fantasij Migh ey bedårar.
Amne-lius lio. trollerij är idelt phantasij.
Columbus Poet. skr. H 2 a. Det var hos dem
ett phantasi. S. E. Brenner Dikter 2:73.
Strax växte deras mod och höga phantasi,
De giorde sig förslag at höge herrar bli.
Kolmodin Qv. sp. 2: 348.
Fantisera, intr. Tappar någon vetet så
at han phantiserar. Colerus 1:259.
Far, n(?). 1. Färd, resa. [Isl.far,för.]
alle the med honum j flok och fare (i följe,
sällskap, i samfärd, samråd) wore at slaa
och draga henne. Gust. 1 reg. 3:67. [Se
Schlyter Flokker och Fcerp. Jfr Mnt. in
vlocke unde verde (vore, vörde) sin.] — 2.
Till fars? (Månne hithörande?) skola
Presterna beflita sigh ther om, at the, ther
sådana menniskior berettas skola (om lif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
