Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Förvissna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förvissna
— 313 —
Förvända
Förvissna, intr. Herren skal giffua tigh
ther itt bäffuande hierta, ... och _ een
för-wissnadha siäl. 5 Mos. 28:65. (Öfv. 1878:
trånsjukt sinne.)
Förvissnelig, adj. vij arme
menniskobarn äre ... lijka som lilior och åkerrooser
forvijsnelige. Phrygius 3 Likpred. 16.
Förvist, f. Hemvist, bostad, the kommo
... heem till theras förvist och besittning
igen. L. Petri Kr. 10. skal ock wara widh
hwar Domkyrkio en wiss Syslomansgård,
vthi hwilkom förnemde Syslomän med
gårdz-folcket måge haffua sijn förwist. Kyrkord. 48 a.
Förvit, n. Af visning, afslag. Frijaren,
som dem i otijd effterrände, De gofve strängt
förvijt med boga och med lans. Eurelius
Vitt. 36.
Förvita, tr. Förevita, tillvita. [Mnt. [-vor-rviten.]-] {+vor-
rviten.]+} Tå begynte han til at förwijta the
städher, j hwilkom han hadhe giordt sina
mesta kraffter, och the hadhe likwel intet
bätrat sigh. Matth. 11:20. en dåre förwijter
enom ohöffwitskeligha. Syr. 18:18. varder
H. F. N. månge grofve beskyllningar tillagde
och förvitte. Stjernman Riksd. 1:462 (1598).
Förvitelse, f. Förevitelse, klander,
förebråelse. Saa förhopes oss thet inghen
go-dher eller retwiiss man wender oss thet tiil
förwitelse thet vj swadana ... orett ... ey
lenghre lida viliom. Gust. 1 reg. 1:31. hon
fick af mig en vänlig förvitelse för sit
lång-sama uteblifvande. /Is. Ban. 2:496.
Förvitisk, adj. Klandervärd ? tycker
migh ock så at j thesse practiker
(bonde-praktikor) är mera förvitiskt än nyttigt. L.
Petri (Thyselius Handl. 2:241). Jfr
För-ve t i s k.
Förvitlig, adj. Skymflig. [Mnt. vorwitlik.]
De Rewelske höllet vara et förviteligit ting
... opgifva en sådan befästning. Girs Joh. 3
kr. 19. olijdelige, förvijtelige och thetta vårt
fädernesland skadelige vilkor tilbiuda. Gust.
Adolf Skr. 121. obillige, oss och våre rijker
förvithelige ... fredzmedeell. Hallenberg
Handl. 63 (1613). Skulle iagh vetta mitt
fädernesland vore stadt uthi sådan nödh, och
thet ther uthi förlåta, så vore thet migh
för-vijtlighit. Schroderus Liv. 156. the skrefvo
them ett förvijteligit breff til. Widekindi 172.
Förvräka, tr. Vräka, vraka, kassera.
när thet (osmundsjernet) bliffuer fört wtrigis,
bliffuer thet forwrekit och forachtedt. Gust. 1
reg. 13:140. Dieffuulen then onde Anden
wil göra oss buller i samwet, förwijta och
förwräckia wårt leffuerne. P. J. Gothus
Ridd. D 2 a. All konsts fullkomligheet, all
färgors mackt förvräkes I ofullkomligheet.
G. Cederhielm 107.
Förvåga, tr. Våga, äfventyra. vpsetthie,
foruoge ... land, lendt, riike. Gust. 1 reg.
10:38. — Refl. Våga för mycket, vara 11
förvågen11, oförvägen, wore skyttere ... äre
stedze paa skermyszell, Szaa är wor wilie
atj icke låte them ythermere forwoge segh.
Gust. 1 reg. 10: 262. hon genom
stoorsinnig-heet (öfverdåd) sigh förwåghar, tråtzer eller
förwädher, eller på sijn egen ewentyr
för-löpar. P. P. Gothus I 3 b. the
ogudach-tighe sigh sielff förgöra, förwågha. Dens.
Ee 6 a. Uti ett så tvifvelachtigt och fahrligit
måhl intet’ var trygt at förvåga sig.
Svedberg Dödst. a 4 a.
Förvädja, Förväda, tr. Hålla vad om,
sätta på spel. [T. verwetten.] man brukar
them (kortspel m. fi) til at förvädia uthaf
sina peningar, så mycket honom lyster, på
een lycka, efter som kortet eller terningen
vil löpa. Schroderus Kon. förär. 72 a. —
Refl. eg. Hålla för högt vad? Äfventyra
för mycket. Se ex. under För våga, refl.
Förvädja sig, refl. Vädja. Swen
aruids-son ... hade forwediat och appellerett seg
fran herratztinget ock ind fore Regimentett
(regementsrådet i Vestergötland). HSH 29:
119 (1542). hand hade forwediat seg vndan
herratztingett. 29:129.
Förvägra, tr. Vägra, tala för then
Ebre-iska quinnonne, at hon icke förweghrar at
komma til migh. Judith 12: 10. Tå kom
Jesus ... til Johannem, at han skulle läta
döpa sig aff honom. Men Johannes
förwegh-radhe honom. Matth. 3:14.
Förväja, tr. Väja, undvika, vmgå medh
them som befengde (smittade) äre, eller
theras kläder icke förwäya. Lemnius B 4 b.
Förvälda, -väldiga, tr. Våldtaga,
våldföra. [Mnt. vorwelden, -weldigen.] han
hans hustro til oähre förväldat hafver. R.
Foss 499. Skole the ... vore venner och
for-wante vdj rese, leger heller ellies icke
for-uäldige. Gust. 1 reg. 10: 50.
Förvända, tr. 1. Afvända. ath han medt
scriffuilsse kunde forwända konun:ge m:t...
frå then confederatz och förbund, som giort
och beleffuadt är. Gust. 1 reg. 4:377. iagh
skulle wordet Konung, Men nu är riket
för-wendt (frångånget), och wordet mins
bro-dhers. 1 Kon. 2:15. — 2. Förvandla,
förbyta. han .. . wpbær scatthen wtaff samma
godtz och forwendher honom j redhe
pe-ningha. Gust. 1 reg. 2: 147. Jern, kopper
och andra varor... vij haffwe foruenth i
salth, kledhe och annan dell. 3:173. Gudh
... förwende tigh then förbannelsen vthi
wel-signelse. 5 Mos. 23: 5. Refl. Förändra sig.
Om thet råå kötet förwender sigh igen. och
förwandlas til hwijtnat. 3 Mos. 13:16.
Konung Syphax uthan någon orsaak sigh
haste-ligen förvände uthaff en vän uthi the
Romares fiende. Schroderus Liv. 398. —
3. Öfversätta. iak haffuer lathit förwende
hertig iöriens breff för the fatige clöster
iommfrwr. H. Brask (Gust. 1 reg. 3:425).
kom mich före en lijthen bock i thet tyske
tunghemåll, ... syntes mich göth wara, then
samma in wppå wårt Swenske tungemåål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
