Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Giga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Giga
— 325 —
Gimmerlamm
ty iagh wil icke tagha thet titt är för
Herranom. och göra brenneoffer til giffuins. 1
Krön. 22 (21:24). stulit godz skal ingen
wetterliga antingen köpa eller til giffuens tagha.
P. Erici 2:209 b. Glad var jag, gladare än
then ther hade fått en stor skatt til gifvins.
Svedberg Ungd. reg. 210. gratis fritt, til
gifvings, för intet, omsyss. Schibb. 274.
Giga, f. Ett stränginstrument. [Isl. gígja.]
1 Sam. 18:6; Dan. 3:5. Chelys, Fides,
gigha. Var. rer. voc. O 4 a. en fiol eller gijga.
Schroderus Hoflef. 242.
Gigare, m. [Isl. gigjari.] Chelius,
gighare. Var. rer. voc. O 4 a.
Giger, adj. ? mången gigur skippar
(skeppare) Han setter lifvet til för ingiber
(ingefära) och pepar. Spegel Guds verk 293.
Gildra, intr. Gillra, ställa försåt. [Isl.
gildra.] The höghferdighe settia migh
snaror, ... och gildra för migh widh wäghen.
Ps. 140:6. Jagh haffuer gildrat för tigh Babel,
therföre ästu ock fången. Jer. 50:24. att vij
icke gildrom effter andra menniskiors godz.
P. J. Gothus Rel. art. 255.
Gildra, f. Gildre, Gillre, n. Giller.
[Isl. gildra, gildri.] Hans snara är lagd på
iordena, och hans gillre på hans stijgh. Job
18:10. Bewara migh ... för the
ogerningesmäns gildre. Ps. 141:9. stella snaror och
gildre för menniskionar. Jer. 5:26. Itt falskt
hierta är såsom en lockofoghel widh gildret.
Syr. 12 (11:32). Satans gildror, med hvilka
han plägar fånga menniskiors siälar.
Raimundius 58.
Gilja, intr. 1. Locka, förföra. [Isl. gilja.]
halfbare brösten Gilliand’ i lönliga vijs och
puffande pyste til älskog. Stjernhjelm
Herc. 27. Astrild snarfota skal tijn garn
upställa med lämpa. Gillia kan han och gildra
med list. Ders. 176. — 2. Fria. Fast
mången ungesvän rät träget monde gillia, Så
kunde han likväl ej böija hennes villia.
Spegel Guds verk 202. The (påfoglarne)
svantza modigt fram tå när the ämna gillja
Til makan. Ders. 150. om Juno skulle vilja
Tillåta thetta kön at sielft til manfolk gilja,
Så skull’ thet hädan åt en bättre trefnad få.
Knöppel Gud. rådslag A 2 b. Lust och
villia lärer pilten gillia. Grubb 469. I sitten
här, min jungfru skön, En ros öfver alla
liljor: Eder ser aldrig en jordisk man, Som
ej lyster eder att gilja. Sv. folkv. 1:35.
Giljare, m. Friare. Jag må bekänna väl,
at Rahel var så fager, At hon en giliare väl
kunde giöra mager. Kolmodin Qv. sp. 1:90.
Flicka bemöte ej spotskt en värdig giljares
anbud. A. Nicander Vitt. 143.
Giljarekonst, f. Så vare tig befalt then
härlige lärare Naso I sijn Gilliare-konst (Ars
amandi). Stjernhjelm Herc. 135.
Giljebok, f. Nasos Gillie-book. Lucidor
Rr 2a. Jfr Giljarekonst.
Gill, adj. 1. Giltig, fullgod. The sågho
jw for ögonen at han (Kristus) giorde the
gerningar som gingo öffuer menniskies macht
och forstond, och lijkawell wille the icke
bära honom vp for gilt (erkänna, godkänna honom)
och settia troo til honom. O. Petri
2 Post. 40 b. — 2. Stolt, öfvermodiga styf,
styfsint. wore Lexandz karar så gille, att
the förskickade sijn senningebodh till alla
socknar ... befalandes, att the lijka så skulle
trachtera them theres clockor wille bort taga
som the hade giordt i Lexand. Svart Kr.
156. fylla werldena medh gilla skalkar. P.
Erici 2:50 a. the som säkre, gille och treske
bliffue, sina synd förswara, ... the äro än til
theras siälar dödhe. 2:113 a. braska och
wara giller. 5:213 b. Tu äst icke aff then
hopen, som skola slippa in j himmelrijket.
Huru kan tu wara så giller, at tu wilt thet
tilbiudha? Balck Krist. ridd. G 7 a.
Gillas, dep. Förlusta sig. [N. gildast.
Se Rietz Gel.] De drucko och gillades den
långa natt. Sv. forns. 2:340.
Gillebro, f. Bro till helvetet. [Isl.
gjallarbrú; se Egilsson Lex. 247.] offra
mässor, siälamässor, Vårfru lof, Vårfru psaltare,
aflats bref, helgonens förböner, pelegrims
resor, rosenkrantsar, vigda vatn, påfviska
bann, gildebro, skerseld, och andra sådana
Anti-Christi tros articlar lärer du.
Raimundius 57. Och att tilbedia helgonen med en
stadig tro, Så hielpa de dig öfver Gillebro.
Dens. 102. Lär ock din församling tro Om
helfvetis förborg och gillebro, Där de om
ens skulle öfvergånga Barfötter uppå de
jerntänger många. Dens. 103.
Gillehus, n. Embeterne fordomdagz hafva
haft sina vissa gillehuus eller gårder, ther
the haft sina visse sammankomster, til at
rådslå om theras saker. Stjernman Com.
1:782 (1621).
Gillhet, f. Stolthet, kunna the icke
igenom naturligh deijeligheet theras
höghfärd och gillheet drifva, så vilia the thet
igenom en onaturligh, fergat och målat
skönheet uthrätta. A. Laurentii Verld, speg. 380.
Gillstuga, Gillestuga, f. 1. gilstwghan
j Stocholm, som mene köpman haller epter
gambla sedwenien. Gust. 1 reg. 6:242. the
städer som fordom gillestugu hafft hafva,...
måge hafva tilstånd sådana å nyo at byggia,
hvarest handels- och kiöpmän kunna mötas
och det deras handel angår öfverväga.
Stjernman Com. 1:740 (1619). — 2.
Gäldstuga. the blifva släpade til gillestugan för
gäld. Lagerström Jean 8. min första herre
spelte banqverotte, och min andra sattes på
gillstugan. Dalin Vitt. II. 5:70.
Gimla, intr. ? Hans ögon börja nu til
sidsta upsyn gimla (om en döende).
Kolmodin Qv. sp. 1:64.
Gimmer, se Gymmer.
Gimmerlamm, n. Tacklamm. Deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
