Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Ingränsa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ingränsa
— 421 —
Inkräkt
Ingränsa, tr. Begränsa, omgränsa. [T.
eingrenzen.] then allmätande Geometria ....
ingränssar thet vijdaste. Stjernhjelm Arch.
A 3 b.
Ingå, intr. I. till, hafva köttsligt
umgänge med. Gudz söner ingingo til
menniskors döttrar, och the födde barn. 1 Mos.
6: 4. ingen man är ... som til oss jngå kan
effter alla werldennes sidhwänio. 19: 31.
Thenna quinnona haffuer iagh taghit (till
hustru), och när iagh ingick til henne, fan
iagh, at hon icke war jungfru. 5 Mos. 22:14.
Ingång, m. 1. Inledning, början. Så är
nw döpelsen en ingong til syndabettring. O.
Petri 2 Post.mb. — 2. 1. och utgång,
se Utgång.
Ingäld, n. Inkomst, ränta, afkastning.
[Isl. inngjald, n. Mnt. ingelt.] cronones
jngeldh. Gust. 1 reg. 1:224. stadzens
jn-geld och renthe. 6:238. tollen och annor
sådana Öffuerhetennes ingeld. L. Petri 3
Post. 114 b. Ähra så väl som Skam äre
vind, och namn utan ingiäld. Stjernhjelm
Here. 251.
Inhemta, tr. [T. einholen.] 1. Hemta.
sende Konungen bödhelen, och bödh inhemta
hans (Joh. döparens) hoffuudh. Marc. 6:27.
wordo monge aff them vthskickade som
jungfruna (den kungl, bruden) inhemta skulle.
O. Petri Kr. 136. — 2. Upphinna. Svenska
Admiral skeppet Krafvelen seglade väl och
inhämptade straxt fienden. Girs Gust. 1 kr.
153. — 3. Taga igen, ersätta, de åtskillige
nyttige messingsverck här inrättat... i den
tilförsicht at med tiden kunna inhempta de
stora kostnader, som de ther uppå efter
handen hafva anvendt. Stjernman Riksd. 2:1544
(1668). — 4. Upptaga, upprepa. Effter som
Vij uti vår Ordinantie för någon tid sedan
stadgat hafva, at vissa bryggehus skole i
städerne uprättas, och Vij förnimma dock
lijkväl sådant ännu icke vara effterkommit,
så vele Vij det åter å nyo inhembtat hafva.
Stjernman Com. 1:755 (16 1 9).
Inhjelpa, tr. han ... til Christi saligha
Rike genom Dopet förfordrat och inholpen
warda skal. L. Petri Exorc. A 7 a.
Inhult, n. Spant. [Mnt. inholt; T. [-in-holz.]-] {+in-
holz.]+} eth par stora Skwther ... byggia ther
paa ålandh saa ath thee bliffua vell bredhe
paa bothnen och starcke giordhe, medt
vråån-ghar inhwlth och hwess annan dell med
inredhe och tackeli och tygh som skwthor
tilhörer. Gust. 1 reg. 4: 77.
Inhvärfva, tr. Kringhvärfva, innesluta.
Herren inhwerffde them mitt j haffuena, så
at watnet kom igen och gick vthöffuer
wag-nar och resenärer. 2 Mos. 14:27.
Inhydda, tr. Inhysa. The vaanföre skola
inhyddas i stugor närmast kyrkian.
Empora-gri.us 372.
In häfta, tr. Häkta, inmana i häkte.
uthi itt trångt fengelse inhäfftad. L. Paul.
Gothus Föret, till Gyllenhjelms
Fängelseskola B 5 a. alle the uthi gislan lågho skulle
varda inhäfftade. Schroderus Liv. 445. Jfr
I n häkta 2.
Inhäkta, tr. 1. Häkta ihop,
samman-häkta. Ther henger hwart j andro så
in-hechtat, at thet icke kan åtskilias. L. Petri
Jobs bok 41:8. — 2. Häkta, insätta i
fängelse. Han lät... fånga och inhächta två
Biskopar. Gust. 1 reg. 1: 22. bleff han
in-hächtat uthi långligit och fahrligit fängelse.
Schroderus Albert. 1:72. en som för en
bedrifvin missgärning skul hafver varit
fängz-ligen inhächtat. Kors. 630.
Inhändig, adj. Lemnad i handom, i
besittning. [T. einhändig.] Philipsburg, som
konungen i Franckrijke ähr inhändigt vordet.
A. Oxenstjerna (HSH 34:6).
Inhändiga, tr. Lemna i handom,
aflemna. [T. einhändigen.] gifva sigh an hoos
rijkzens ständer och them inhändiga någre
skrifter. Stjernman Riksd. 2:1421 (1664).
besökia hvart och ett ståndh a part uthi sitt
collegio och å hvar ort inhändiga serskilte
bref. 2:1422. inhändigades honom een skrift.
U. Hjärne Orth. 9.
In höga, tr. Insätta i hög. en värja var
inhögder med den dödas been. Rudbeck
Atl. 1: 139.
Ining, f. Intryck, känning? från det
timliga èhr tanke sig har sträckt, At I ey ining
haa utaff des spe och gloser. WexioniuS
Vitt. 424.
Inka, pron. [Isl. einkà.] hvad trängiens
I här, rifven och slitens om incka få (några
få, mycket få) gårdar. Gust. Adolf Skr.
185. Rietz 118 (enka).
Inkast, n. Hinder, på thet thenne Roussel
icke giör i edert gode förehafuande nogot
inkast. A. Oxenstjerna (HSH 26:177).
Inkläda, tr. Kläda, affclädde the honom
vthwr purpur clädhet och inclädde honom
vthi sin eghen clädher. NT 1526 N[are. 15:20.
In knippa, tr. Knippa (ihop). Om han
inknippade mång 1000 tilhopa och ledde dem
med sig. Raimundius 40.
Inknyta, tr. Mijn öfverträdelse är
för-sigld, lijka som vthi itt byndel (knippe), och
tu haffuer inknyytt mijn misgerning. L.
Petri Jobs bok 14:17. (Bib. 1541: samman
fattat.)
Inkorta, tr. Inhala. [T. einkurzen.] det
toget om 18 famnar... i skeppet inkortadt
vardt. Lön bom Uppl. 1:71. Jfr Korta 3.
In kria, tr. Bemägtiga sig, taga i
besittning. [Mnt. inkrigen; T. einkriegen.] han
oss thet nu redeliga i gän antwardet haffuer
... som han inkriat haffde. HSH 17: 94 (1523).
Inkrysta, tr. Inklämma, intrycka, törnen
mich inkrystes och stack mich. O. Petri
Men. fall M 3 b.
Inkräkt, f. Inkräktning. Mången
öfverhet känner endast de orden Höghet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
