Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Könhet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Könhet
— 491 —
Körtsel
per eväntyr. R. Foss 377. Konung Antiochi
folck voro så köne, at the kommo nestan in
under, stadzmurarna. Schroderus Liv. 600.
han hade befalningsmän som kööne och
dierfve vore til at bedrifva alt thet som ondt
var. J. M. kr. 642. vårt köne mod och
tapperhet. Stjernhjelm Fredsafl 4 intr.
Kättia gör allom lust, är fräck och koner i
åtburd. Here. 109. Mång jungfru är väl nu,
kan hända, fräck och koner. Kolmodin
Qv. sp. 1:80.
Könhet, f. Tapperhet, vågsamhet,
djerfhet, trotsighet. [T. kiihnheit.] Then
man-lighe könheeten och modigheeten är ännu
icke uthslocknat j Tydskarnas hiärta.
Bu-reus Varn. D l b. Gudh all sådana drijstiga
könheet på egit whal och ewäntyran slett
och aldelis allom menniskiom affskurit och
förtaget haffuer. A. Andreæ Försp. till L.
Petri Dial. om mess. A 5 b. medh hwadh
förskreckeligh könheet, genstortigheet och
argheet folket faller j allahanda skam och
laster. P. Erici 2:115 a. ther är ingen
san-ferdigh bätring, reddhoge och bekymmer
offuer thet som illa är giordt, vthan vthwertis
könheet. 5:206 a.
Könlig, Könliga, adv. Dristigt,
oförskräckt. [T. kühnlich, Mnt. konlike.] The
träde könlig fram til Hennes Majestet.
Stjernhjelm Jubelsång, må i könlige tro
ath thet ganske Jwlland haffuer samfelleligen
höllet (hyllat) Hertigh Christiern. Gust. 1
reg. 9:252. ther måge i eder könlige frijt
och fast till forlate. Ders.
Kont, adv. Djerft, han så mootvilieliga,
drijsteliga och könt tör förvandla Gudz
ordning och stichtelse. P. J. Gothus Rel.
art. 364.
Köp, n. Pris. the tyske ... sæte oss
huad kööp the vele. H. Brask (Gust. 1
reg. 3:422). Mongen köper först åt godho
köpe, men sedhan betalar han thet dyrt nogh.
Syr. bok 1536 20:12. Effter som åren äro
mong til, så skalt tu låta risa (stiga) köpet,
och effter som the ära fåå til, skalt tu låta
köpet falla. 3 Mos. 25:16. Säljaren säger
köpet. Comenius Tung. 493.
Köpenskap, m. 1. Handel, medh tina
monga waror och tinom köpenskap giorde tu
Konunganar på iordenne rijka. Hes. 27: 33.
Och gingo bortt, Then ene til sin
affwels-gård, then andre til sin köpenskap. Matth.
22: 5. — 2. Handelsvaror. [Isl. kaupskapr.]
the ... skola haffua hennes (staden Tyri)
köpenskap, at the ther aff äta och mätte
warda. L. Petri Jes. proph. 23: 18. inge
böndher måge eller skole köpa någon
span-nemåhl, fetalie eller annan köpenskap till
prångz. Stjernman Com. 1: 67 (1544).
Allehanda godz eller kiöpenskaper. 1:741(1619).
ey heller .. . landzmannen är förtaget at sällia
sin små köpenskap effter sedhvana å torget.
Riksd. 2:957 (1638).
. Köpenskatt, m. Handelsvaror. [Isl.
kaupskattr, Mnt. kopsehat.] alle the ther
wort rike j suerige sökia vilia med thera
köpenskatt j venskap, the skula gudj oc oss
vel kompne wara. Gust. .1 reg. 1:31.
Köpmanshandel, m. hans köpmanz
handel (staden Tyri handelsvinst)... skal warda
heligh (helgad) Herranom. Es. 23:18.
Köpnascheri, n. ? må tw lata skaffa
them (de ryska sändebuden) förfordring och
vnderhåld ther the framdrage efter sedwanen,
Doch (att) man skulle effterlate för mycken
onyttig förtärning eller vmkost, . . . medh
myckitt onyttigt selskap eller köpnascherij,
thette synes oss icke behöfwes. Fin. handl.
6:238 (1542).
Köpslaga, tr. Köpa, upphandla, schole
bönderne icke heller köpslaga spannemålen
huar medt annen om march nadz dagerne.
Stjernman Com. 1:58 (1540).
Köpslagan, f. Handel, en oredeligh
köpslaghan. O. Petri Sakr. förord 2.
Köpsven, m. Köpman. [Isl. kaupsveinn.]
Frandzs Strabuch kopswen heer wthij wor
stadth Stocholm. Gust. 1 reg. 1:215.
Köra, tr. och intr. 1. Fösa. Christus ...
körde Petri näät fult medh fisk. P. Erici
2:176 d. — 2. Köra efter, sätta efter,
förfölja. Och rychte så undan medh en hast,
Men the andre körde effter fast. Hund
Er. 14 kr. v. 77. Våre öffwerster giorde the
(Danskarne) slijk oroo, The finge på
hvarc-ken stöfler eller skoor, Så hastigt the effter
them körde. Ders. v. 286.
Köra, f. I e n k ö r a, / ett körande, i en
huj. [D. kiöre.]. Femton kiemper hög han
ihiel Uti ena kiöra. Sv. forns. 1: 54.
Köreöl, n. Gästabud efter verkstäld
dagsverkskörsla. Måns gwnnarsson var i
kiöreöll hoess prestenn. HSH 29:122 (1542).
Körits, se Kyris.
Korna, tr. Granulera, göra grynig. [TJ
kornen.] the råå och ännu intet utharbetade
vätskor .. . söndermalas och kornas.
Lindestolpe Surbr. fråg. 14.
Körnekrut, n. Kornigt krut. Körnekrut
(brukades) till handgevären. Adlersparre
Afh. 244. huad saltpeter som i Småland kan
tilsiudes, thet schall ther strax vdi gott
slange-krutth och icke körnekrutt förarbetedt bliffue.
hstf 27:112 (1565).
Körnesk, n. Synes vara en efter harnesk
bildad form af körits, körsk (se Kyris),
och sålunda en öfvers, af L. exuviæ,
af-klädd rustning, våra Exuviæ och Körnesk,
thet är kroppar, rotna, förmultna och varda
åter til jord. A. J. Gothus Theor. 138.
Körsdrank, se Kirsedrank.
Körtlesvall, n. Bubones eller körtlesvall.
Lindestolpe Frans. 47. körtlesvallen i
liumskorne. Ders. 49.
Körtsel, Kötsel, m. Körtel.
Halsbrän-nan, som kötzlarne och tungespenan uptän-:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
