Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Någorshof ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Någorshof
— 590 —
Näfve
Hes. 15: 4. han haffuer skapat hwart och itt,
så at thet jw til någhors tiena skal. Syr.
40 (39: 26).
Någorshof, Någorshofva, se Hof.
Någorstads, adv. Någonstädes. Haffue
j ock j dagh någhor stadz infallet? 1 Sam.
27:10.
Någrahanda, adv. (användt både såsom
adj. och subst.) Något slags, någonting.
Tu skalt intet beläte göra tigh effter
någhra-handa lijknelse. 5 Mos. 5: 8. Tu skalt icke
någhon Lund aff någhrahanda trää plantera.
16: 21. iagh icke meer kan see til spijsoffret,
eller någhrahanda tacknemlighit vndfå aff
idhra hender. Mal. 2:13. hwar och en som
för någrahanda saak skul mistycke haffuer
til sin nästa. L. Petri 2 Post. 180 a. Icke
kunde heller någhor honom för någhrahanda
skylla. Sir. bok 46:22.
Någraledes, Någroledes, adv. På något
sätt. Ære wij icke heller nogreledis tiil
friidtz med for:nde söffuerins naborscap.
Gust. 1 reg. 2:172. om iagh kunde
någhro-ledes vpweckia them ... til nijt. Rom. 11:14.
Någralunda, adv. På något sätt. föllo
the ... på thet rådhet, at leggia thädan, at the,
om någhralunda skee kunde, måtte komma
til Phenicen. Ap. gern. 27:12
Någranne, m.. Nära granne, nabo. [Isl.
nägranni.] grannar och någrannar. Försp.
till Es. våre naboer och någrannar uthrijkes.
Stjernman Riksd. 2:1178 (1651).
Nåka, tr. Nåkas, dep. Nå, räcka;
nalkas. [Fsv. naka, Mnt. naken.] med hvad
storm det ville, så kunde de altid nåka
landet. Rudbeck Atl. 1: 56. Hvar en tar på en
slump hvad bok hans näfve nåkar. Düben
Pulp. 31. må tina bin ej nåka the giftiga
blommor. Palmfelt Virg. 37. Jupiter tigh
ey medh sin hand Nåkas eller skada kan.
Tisbe 13. hwar hon så kunde nåkas honom,
at hon måtte få komma widh hans klädhe.
L. Petri 2 Post. 308 a. thet luchtade hoos
honom som aff itt slempt aass, at ingen
kunde nåkas honom. A. Laurent» Hust. 5.
til sällheetz Paradis ingen Nåkas i så måtto.
Stjernhjelm Here. 305. wij haffue en
mech-tighan och nåkande (nära varande)
skydz-herra och nödhielpare. P. Erici 3:62 b.
the gårdar och byar, som medh sina ägor
nåkas tilhopa medh (gränsa intill)
sätegårdarna. HSH 22:271 (1650).
Nåltväng, m. Nålrem. [Jfr Fsv.
sko-thvänger, \s\.pvengr, rem.] skor med
nål-tvänger. hink. bibi. handl. 2:360 (1635).
Nåtnaning, f. Efterkraf, efterräkning.
[Mnt. namaninge.] giffue vi eder qwitt och
frii för all yttermere naamaning om then deel.
H. Brask (HSH 17:81). Giffuendis ... Erie
Anderson quit lediig och löss for altt
yttermere tiiltal eller nåmaningh vm for:ne
reken-skap. Gust. 1 reg. 10:176. haffwe wij
giffwit honom them (de mottagna pennin-
garne) qwitt och frij för alt yttermere
effther-tael och nåmaning. RR se/7 1544.
Nårådig, adj. Slug i att finna på rådy
utvägar; "som vet att göra sig gagn af det
som ingen trott vara till nytta". Rietz.
[Mnt. naradich.] Monger är nepp och
nå-rådigh, och warder ther medh rijk. L. Petri
Sir. bok 11:17. (Bib. 1541: Monger man
är karigh och spaar. Vulg. Est qui
locu-pletatur parcè agendo.)
Nåsint, adj. Beqvämlig. (Jfr Schlyter
Ord. nasin.) äro ock monge aff then
Chri-steliga läronnes Hoffuudarticlar vthi thenna
vthtolkada Postillon både kortliga och
clar-liga författade, hwilket allom, synnerligha
eenfalligom Kyrkeheerdom och predicarom
ganska nåsint och bekomlighit är. L. Petri
1 Post. försp. li.
Nåständig, adj. Återstående, resterandey
obetald. [Mnt. nastandich, nastendich.\
theres nåstendige lön. HSH 36:251 (1580).
Näbb, m. och n. Näbbformig spets. Näbb
på Reemen, Capitellum ligulæ, die Pinn am
Nestel. Schroderus Lex. 28. Jfr
Näbbrem.
Näbbhund, m. Spetshund (spetsnosig.
hund), en part holla och achta mera en
snål och toom näbbhund än en menniskia..
R. Foss 447.
Näbbot, adj. min näbbote skoo.
For-sius Spec. A 6 a.
Näbbrem, f. Se N ä b b. edra byxor...
med näbbremmar äro fäste vid tröijan.
Lagerström Gir. 54.
Näbbskatt, m. Nässkatt, ett slags
man-talsafgift. [Jfr Fsv. näfgiäld, Isl. nefgildi.\
nebbeskat, matskot och annan deel som i
åff åldir och medt rätto edher biscoper och
kyrkeherrar plictoge ären. Gust. 1 reg. 5:
155. the (adelsmännen) haffwe giffwett sine
Landboor frij för thet näbbeskatte ssmör, som
the årligen vtgöre pläge och plictige äre.
Fin. handl. 8:98 (1551).
Nädhar, se Nedar.
Näf, n. Näbb. [Fsv. =, Isl. nef.)
Rostrum, nääff. Var. rer. voc. Q 3 b. itt
höno-neste ... ther ingen ena fieder rörer, eller
vpläter sitt nääff. Es. 10:14. Hans
(paradisfågelns) näff är skarpt och mycket hvast.
J. Sigfridi B 4 b. nääff, vulgo näbb.
Co-menius Tung. index, en fogel intet kan
bättre siunga än som han hafver näfvet
bekommit. A. Laurentii Hust. 47. Foglarne
. . . rörde sina spelande näf. Mörk Ad.
2: 303.
Näfmus, f. Näbbmus. Sorex, näffmwsz.
Var. rer. voc. P 8 a.
Näfva, tr. Fatta, vidröra med näfven.
[Isl. hnefa.] vill man taa Och hand-emillan
näfva den (drufvan), Så svinner hennes
liuf-heet hän. Lucidor Qq 4 b.
Näfve, m. Han rister sitt hoffuudh och
leer j näffuan (i mjugg). Syr. 12:19. the
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
