Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - Ohörig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ohörig
— 608 —
Okunnig
Ohörig, adj. Ohörsam. [Mnt. unhorich.]
föreldromen ohörughe. NT 1526 2 Tim. 3:2.
driff them bort for theres stora offuerträdilse
skul, förty the äre tich ohörige. Dav. ps.
1536 5:11. Så war iagh icke ohörigh then
himmelska synenne. Ap. gern. 26:19.
Ohörighet, f. Ohörsamhet, wår
ohörug-heet är stoor, ther wij emoot tigh medh
syndat haffue. Jer. 14:7. idhor ohörigheet
är vppenbar, at man seer idhra synder.
Hes. 21:24.
Ohörlig, adj. 1. Oerhörd, utomordentlig.
{Mnt. unhorlik; Isl. üheyriligr.] han lot...
somma (somliga) quartera ok affliffua med
ohörliga pinor. Gust. 1 reg. 1:28. itt
ohör-lighit mirakel. P. P. Gothus x5 b. en svår
och ohörlig pestilens. L. Paul. Gothus
Cometsp. 69. Salomonis ... ohörlige
härlig-heet. Phrygius Him. lif. 69. H. K. M:t...
igenom en uthi denne vår tijdh ohörlig och
dråpelig feldslacht nedherlagt för fienden ...
någre tusend till häst och foot. Stjernman
Riksd. 1:833 (1632). hvilken ohörlige
inso-lentz. Stjernhjelm Lycks. är. cartel. Thet
är et ting som är ohörligit och för
mennisk-ligit förnuft obegripeligit, at Gud skulle dö.
Spegel Pass. and. 429. — 2. Ohörd. Herren
Christus sadhe här något nytt, tilförende
ohörligit. P. L. Gothus 1 Uti. Eela.
Oidig, Oidog, adj. Lat, försumlig. [Jfr
Fsv. oidhin.] Oijdigh, negligens, indiligens,
incuriosus, piger. Helsingius. oijdighe
laat-suggor. Phrygius Åkt.pred. E 3 b. Een ijdogh
quinna är sins manz krona, men een oijdogh
är såsom waar j hans been. Ord. 12:4.
oijdughe til arbetes. L. Petri 2 Post. 210 a.
han frestar om han kan göra them oijdogha
och försumeliga. 3 Post. 9 a. en oijdogh
dreng. _ Sir. bok 37:14.
Oidighet, f. Oijdigheet, negligentia,
in-diligentia, incuria. Helsingius.
Oj, interj. Oy, heu, eheu. Helsingius.
Oy! oy! min siäl anamme Gudh, Min ande
jagh upgifver nu. S. Brasck Ap. gern. K 2 b.
Oi, Oi, min rygg han värcker så Att jagh
knapt kan gå eller stå. Kolmodinus A 7 b.
Oj, ey! au weh! Lind Ord.
Ojafnd, m. Orättmätighet. [Isl. üjafnadr.]
Then ojafnd brukas ock när jungfrun sig
besmycker Med knytning, band och bräm,
at man ei annat tycker Än Jion en ängel
är,... men uti hennes sinne Är ofta
draka-gift och annan stygghet inne. Spegel
G. verk 229.
Ojäflig, adj. Ojäfvig, obestridlig. [Fsv.
ciäfliker.] svenske märkis-ord, hvilke . . .
småningom och oförmärkt med tijden skulle
vinna genom häfd sijn ojäflige bördsrätt.
Stjernhjelm Bac. Carol. 183.
Oj äf ligt, adv. Otvifvelaktigt, är ock
oiäf-ligt af nöden, att... Konungen af Danmarck
må hållas i esse. Stjernman Riksd. 1:810
<1628).
Okarsk, adj. 1. Svag, klen, bräcklig.
en okarsk och siukligh amma. Schroderus
Mod. sk. 56. — 2. Ful, stygg. Effter thet
uthvärtes anseende äre . . . andra vackre,
andra okarske (fuula). Comenius Tung. 278.
Är ansichtet grymt, okarskt och fuhlt.
Svedberg Schibb. f 4 b. the vanskapade sina
okarska ansichten med diupa sår.
Pering-skiöld Jord. 117.
Oklickad, p. adj. Utan klick, tadlare ...
ingen ting låta oklickat. Wf.nnæsius 224.
Oknarkad, p. adj. Opåtalt, oklandrad.
ider nåde maa som en Konungh frij raadha
oc bestyra om cronennes lææn epter
lagboken, oknarkat för huar man. Gust. 1 reg.
1:253.
Oknog, Oknot, Oknoven, Oknug,
adj. Obekant, främmande. [Jfr Okunnig.]
Mine hwsmän och mina tienstaquinnor hålla
migh för fremande, och iagh är oknogh
för theras öghon. L. Petri Jobs bok 19:15.
Herren dödhar och giffuer lijff... Sådant
kan och gör then Helge Ande, therföre lär
wel kenna hans sätt, så är thet tigh icke
så oknogt, när han så medh tigh företager.
Balck Krist. ridd. D 7 a. Fast än the (,gamla
orden) i börjonne äro något oknotte och
fremmande, the blifva vel bekante,
enkannerligen oin män af myndighet them
begynna bruka. Svedberg Schibb. 412.
oknoven. Lucidor Yl b. den hund, hvilken på
en oknug ... skiäller. Hermelin A 3 a. En
oknog karl. Lind Ord. Jfr K noen.
Okraftig, adj. Kraftlös, utan verkan.
[T. unkräftig.] han thet (Evangelium) för
en dödhan bookstaff, okrafftigt... til wåra
omwendning och vplysning, försmädher. P.
Erici 5:46 b.
Okrut, n. Ogräs. [Mnt. unkrut, T. [-un-kraut.]-] {+un-
kraut.]+} thet gemeena ordspråk ... så lydher:
Okrut förgåås icke gerna. P. P. Gothus
Gg 4 a. Träägårdzmästare ... okrut, som thet
godha förqväffia vil, bortränsa pläghar.
Spar-man Sund. sp. 148. tranärter och annat okrut.
Carleson 628. tyranner, kettare och annat
sådant okrut. L. Petri Chr. pina c 5 a.
Okränklig, adj. Dygd står ... uti tucht
och okränckliga kyskheet. Stjernhjelm
Here. 392.
Okufvad, p. adj. Otvungen, menniskiorna
okuffuadhe ... wandes widh Sacramentet. L.
Petri Om nattv. F8b.
Okunnig, adj. Okänd, obekant. [Fsv.
okunnogher, Isl. ükunnigr.] Mespi lus,
nespel, j Swerige okunnogt trä. Var. rer. voc.
R 4 b. folck som fremmande mål och
okun-nogha tungo haffua, hwilkers ord tu icke
förstå kan. Hes. 2 (3: 6). itt gruffuelighit
folck, aff itt okunnigt måål. Bar. 4:15. Gudh
är stoor och oss okunnogh. L. Petri Jobs
bok 36: 26. han är en fremmande man och
okunnigh i staden. J. Rudbeckius Kon.
reg. 86. at våga sigh til siöö ... i förstone
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
