Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Smädemun ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Smädemun
— 777 -
Smörhåla
aff smäcken och i åen. Svart Kr. 31.
togh han ... the i Slotzloffuen wore wid
halsen, lätt leda them öffuer Slotzsmäcken, och
slå theres huffwut aff. Ders. 27. Dygdens
väg är en smaal spång eller en smäck
emellan två odygders oländiga svalg eller
afgrund, en på hvarder sidan. Columbus
Or de sk. 81.
Smädemun, m. Smädare.
Smädemun-nar blifva aff alla menniskior förhatade.
Schroderus Albert. 4:334.
Smäderi, n. Smädelse, han vände sitt
brinnande hath ifrån then som honom
smädat hade, in på then som smäderijet intet
straffa ville. Sylvius Curt. 102.
Smädsel, f. Smädelse, hållen inne medh
all smädzel. Wexionius Sinn. Alb.
Smäla, intr. Oqväda. [Fsv. smäla, D.
smcele Kalkar, Mnt. smelen, T. sehmählen.]
Såsom ock hända kan, at någon, varandes
i et huus, uthur fönstren skiuter, ropar,
smähler och annan slijk otilbörlighet begår.
Stjernman Com. 3: 590 (1667).
Smäleka, tr. Tillfoga smälek, smäda,
skymfa. [Mnt. smelichen.] Hwar wij
tillagde thenne reeno modhrene (jungfru
Maria) eller noghon annan helghen then
ära och tienist som gudhi alleena böör,...
smälekadhe wij mera hans modher och
helghen ther medh än äradhe. O. Petri Men.
fall K 2a. förhäda och smäleka Gudh. L.
Petri 1 Post. G 2 a. Cham ... sin fadher
Noah bespotta och smäleka skulle. Dryck.
C 2 b. Hustrun, til at smäleka sin man,
drogh i fremmande land och leffde i otucht.
Leuchowius 152. andra oblygeliga smäleka.
Svedberg Försvar 50.
Smälig, m. Smälek, the haffue then
fattige qwinne ... medh smäligh och skällordh
öffuerfalledt. HSH 29:173 (1567).
Smälig, adj.. Smädlig, skymflig,
smädande. [Fsv. smäliker, Mnt. smelik, T.
schmählich.] giffuer honom smäleghen ord.
Syr. 29:«. vthropa smäligh bodh. 1 Macc.
]: 25. Gudz Son skulle lijdha en smäligh
dödh. L. Petri 1 Pöst. T 5 a. Christi ord,
som thenne smälighe munnar så skendeligha
misbruka. 2 Post. 121 a. smälige munnar
och eedbukar. Ders. 219 b. Fåtz icke widh
en smäligh menniskio. Sir. bok 8:14.
Smäligen, adv. Skymfligt, nesligt, vi
rone, huru smäligen vår Frälsare Christus
är vorden för våra skul förnedrad. Spegel
Pass. and. 265.
Smälighet, f. Smälek. [Mnt. smelicheit.]
eder smæligheeth i mot hans naadhe. Gust.
1 reg. 1:161. I fördraghen, om någhor gör
idher til trälar . . . Thet sägher iagh effter
smäligheet (till skam). 2 Cor. 11:21. theras
smäligheet som tigh försmädha faller på
migh. L. Petri Dav. ps. 69:10. Pharaos
mact skal komma eder på skam, och then
beskydning vnder Egypti skugga til smälig-
heet. Jes. proph. 30: 3. Jagh wende icke
bort mitt ansichte för smäligheet och spott.
50: 6.
Smäling, m. Eg. en liten karl; stackare.
[Isl. smælingr.] Een man, som ogift är och
echta-ståndet ratar, Är altid heemsk och tvär,
är smälinger och flater. Svårmodig, tankefull.
Spegel "G. verk 264.
Smällfet, adj. Smäckfet. Hästen blef
smällfet. Dalin Vitt. II. 6:111.
Smällfikon, n: pl. Smäll, stryk. Gifva
enom smällfikon. Lind Ord.
Smällfull, adj. Alldeles full, smäckfull.
The hadhe sine vagner så smell full ladd.
Hund Er. 14 kr. v. 214.
Smärt, adj. smerta biörkar. Spegel G.
verk 118.
Smättra, tr. Splittra, krossa. [T. [-schmet-tern.]-] {+schmet-
tern.]+} Låås, bomar och järnade portar
Smät-tras i grund, som stoft, til intet.
Stjernhjelm Fredsafl 1 intr. Han är, som
sönder smättrar Så synd som dödzens fjättrar.
Lindschöld Vitt. 163. Så smettras fasta
torn i grus. Frese 224. Gud förgiorde
•oss och ville söndersmättra. Spegel Tillsl.
par. 106.
Smöja sig, refl. Smyga sig. [Fsv.
smö-ghia sik, slinka, glida, Isl. smeygia, D.
smöge.] Hwij smöier tu så lönligen tigh
inn till migh. Ernhoffer 32 a.
Smök, m. Rök. [D. smug, smøg
Kalkar, Mnt. smok, T. schmauch.] två, tree
pipor röka, smöka,... Att röök ok smök står
töknlijk up i taak. Lucidor Ss3a.
Smöka, tr. och intr. Röka. [Mnt.
smo-ken; T. schmauchen, schmäuchen; D. smöge.]
Hvad mene j them fördömdom henda skal
i helffuetit? hvilke hundrade tusende resor
gruffueligare smökias och brännas skole (än
en till bålet dömd). Schroderus Men.
speg. N l b. unge och gamle föruthan
åt-skildnat medh then hitzige fördärfvelige
brän-nevijns dricken sigh smökia och bränna.
Mod. sk. 61. Tyrannen Verres hafver . . .
smökt ihiäl en oskyldigh menniskia medh
ruttin vedh. J. M. kr. 612. af rök ihiälsmögd.
Petrejus Beskr. 2: 23. två, tree pipor . . .
smöka. Lucidor Ss 3 a. dricka, röka, smöka.
Keder 362. Hon har os aldraförst tobaak
at bruka lärt, Som blijr med eld och brand
alsmokande förtärt. Rosenfeldt Vitt. 240.
Smörbref, n. Tillståndsbref att äta kött
o. d. i fastan. [D. smørbrev, T.butterbrief]
the ther rijke äre köpa sich smörbreff och
frijheeter aff påwan och äta the huad them
teckes. O. Petri Svar till P. Elice h4b.
Smörgås, pl. -gäss. Mång barn och lijten
maath giör tunna smörgiäss. Grubb 550.
Smörhåla, f. ofvanpå gröten såg man
efter afmätning inrättade så många små
gropar, som de ätande personer voro, hvaruti
lades smör, och dessa kallades smörhålor.
Dalin Vitt. 6:281. (Jfr Rietz smörbrunn.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
