Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Tvedrägtig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tvedrägtig
— 888 —
Tvennerlig
tvädel, Mnt. twedel.] twedelena (best.)
wt-aff alle kyrkio tiendhar her j riichit schulte
wptagas tiil atth bettale the geeld medh.
Gust. 1 reg. 3: 33. then blå (malmen) . . .
holler tuedelana sylff. 9:362. bekom iagh
och min broder icke mer ähn halfparthen
lösöran, doch wij borde hafua tuädelanar.
Rääf Ydre 3:414 (1594).
Tvedrägtig, adj. [Fsv. tvädräktogher, D.
tvedrægtig Kalkar, Mnt. twedrachtich, T.
zwieträchtig.] D i s c o r s, twedregtig. Var.
rer. voc. Sia. Hwart och itt Rike som är
twedregtigt (söndradt) emoot sigh sielfft, thet
bliffuer ödhe. Matth. 12:25. twedrechtugha
saker (tvisteämnen). 5 Mos. 17:8. hade
erche-bispen fögha nödh til, at få Stocholm in, ty
the woro tuedrechtige (oenige) ther inne.
O. Petri Kr. 222. rikesens rådh war
twedregtigt, Ty at en part wille haffua her Steen
för höffuitzman, och en part wille icke. Ders.
268. taal, som synes wara twedregtigt
(tvetydigt). P. Erici 5:7 b.
Tvefall, adj. Dubbel. [Fsv. tväfalder,
Isl. tvifaldr.] fyrahörnat skal han
(embets-skölden\ wara, och twefall. 2 Mos. 28:16.
Tvegift, p. adj. Gift två gånger. [Fsv.
tvägipter, Isl. tvigiptr ] Fru Elin var
twe-gifft; hennes förste man heet Oluff Dieckn,
then andre heet Störkell. Hist. handl. 13.
1:1 (1561).
Tvegrepot, adj. Kärlet... är tvegreepot.
Comenius Tung. 435.
Tvehoga, -hogad, -hogse, -hugse, adj.
Tveksam. [Fsv. tvähugha.] mik syntis
nyttigt vare at eder nåde goffue befaling eder
embetzmen ath the iw anamade then hielp
som almogen skal göre till cronenes gæll,
när hon them biudz ... elligis varde the
(bönderna) tvehoga ... oc börie segie Vj vele
henne insetie pa nogen förwaret stad till tess
vj hööre alle andre henne vtgiffuit haffue.
H. Brask (Gust. 1 reg. 3:426). Jesus sadhe,
... en idhar migh förrådha skal. Tå
Lärjungarna thetta talet hörde, Stoor bekymmer
thera hierta rörde. ... Warandes twehogha
om thenna last, Hwilken thera skulle sigh
skicka så illa. O. Petri Jesu pina B1 b.
Brudhgummen (jungfru Marias trolofvade)
wardt twehogha ther öffuer (huru hennes
hafvandeskap tillgått). P. Erici 3: 50 a. En
twehoghadher man är ostadugh j alla sina
wäghar. NT 1526 Jac. 1:8. Läriunganar ...
woro twehogse, om hwem han taladhe. Joh.
ev. 13:22 (Bib. 1541). Tå ... öffuerste
Presterna hörde thetta talet, begynte the warda
twehogse om them (visste de icke hvad de
skulle tänka om dem, apostlarne). Ap. gern.
5:24. Kongl. Mayst. märckte nogsamt, at
undersåtarne så väl som fremmande hade
fattat tvehugse tanckar om sitt (dess) sinne
och upsåt. wldekindi 205.
Tvehogas, dep. Vara tvehågsen. Kärlet
skal tu taga medh grepan, men är thet tve-
greepot. må tu väl tvehoghas å hvilken sijda
tu thet fatta må. Comenius Tung. 435.
Tvehogse, -hugse, se Tvehoga.
Tvehugsan, f. Tveksamhet. Konungens
... nära bekantskap med den sköna
Margareta Cabeliau från Holland borde ge någon
tvehugsan åt Ebba Brahe. HSH 8: 33.
Tvehänd, Tvehändig, adj. [Fsv. [-tvä-händer.]-] {+tvä-
händer.]+} Ambidexter, twehendig, then
som kan så wel bruka then wenstre
han-dena som then högra. Var. rer. voc. B 4 b..
Den som är tvehändt, han har stoor förmon
fram för en vänsterhändan. Comenius Tung.
265.
Tvehändes, Tvåhändes, adv. Med begge
händerna. [Fsv. tvähändis, Isl. tvihendis.]
han fick i sverdet tvehändes, sökte till och
högg. L. Petri Kr. 17. han ... fattade
tvee-händes een öfvermottan stoor strijdzklubba.
Schroderus J. M. kr. 160. han ... med sit
svärd begynte tvehänds hugga. Bränder
Gust. 137. han hade en stor klubba i händer
och slog tvåhändes. Verelius Götr. 158.
Högg Rolof tå tvåhändes med Risanöth..
Ders. 195.
Tveka, intr. Tvifla, wj tuäka fast paa
honom ey thess sidher at arued rosar honom
mykit. H. Brask (HSH 17: 77). I skole intet
tweka att samma vår leygd ioo skal eder
oforkränkt hållen varda. Gust. 1 reg. 5:31.
wij tweke om hans godha wilia. L. Petri
4 Post. 47 a.
Tvekan, f. Tvifvel, edher dragher vthan
twekan vell til mynnes hure wij edher tidt
och offthe tilscriffuit haffue om then gærd.
Gust. 1 reg. 4: 64. thet oc vtan twäkan skedt
är på her tures wegna. 6:217. the fatige men
som ... grepå wår fogeta wåro ther til vtan
twekan bedragne och förförde. 6: 248.
Tvekelig, adj. Tvifvelaktig, oviss. [Fsv.
tväkeliker.] hans nåde skulle heller
vmbere-nogen deel aff then hielpeskatten än ther
fore geffue tilfelle til nogen inbyrdis
vpres-ning, ther ganske twekelig ville vara hurv
hon kunde lyktis. H. Brask (Gust. 1 reg.
4:419). ganske twekeligit är hurv lenge theris
förbund hölle vill. Dens. (Ders. 4:420).
Tvekemål, n. Tvifvelsmål, om the ther
om haffde nogen twäkemol. HSH 16:94
(1527). Se T vikmål.
Tveklyftad, p. adj. Eg. tvåklufven;
tvetydig. ett tueklyfftat taal. Kolmodinus D 4 b.
Tvekylla, intr. Gåsen vill tväkylla, d. ä..
sedan hon hafver lagt 3 eller 4 egg strax
reder sig til at liggia. Colerus 2:167.
Tvelyding, m. Diphtongus vil iag kalla
Tvelyding. Columbus Ordesk. 42.
Tvelynt, p. adj. Föränderlig (till minen
jfr Lyna). en tuelyndt upsyn.
Kolmodinus D 4 b.
Tvennerlig, adj. Två slags. [Jfr IsL
tvennr.] klede ... j twennerliigh færghæ.
Gust. 1 reg. 3:197.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
