Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Vippa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vippa
— 977 —
Viskvask
fattar jagh nu i hand, Hey hwijpp lustigh
uthi verlden! S. Brasck T. krig. 12 b.
Hvipp, ginge tu nu på then platz, Tigh skulle
iagh ährligh giffva baass. Rondeletius 65.
Var’ lustig, var’ vaken, i supbröder all, Med
hvipp hey, med holla gee samptligen skall.
Lindschöld Gen. El b.
Vippa, tr. och intr. 1. Gunga. Tajo ...
kan the stoora skipp och galeazzer vippa
Vid Lisbons sköna strand. Spegel G. verk
107. the sluppit at vippa uppå Neptuni
oroliga och fahrliga böljor. Bechstadius 56.
— 2. Störta, om någon olyckeligh anstöt
komma skulle, skulle thet lätteligen kunna
vippa oss öfver enda. Schroderus Hels.
beg. skattk. 58. tolf klunckar ther till väl
munden full Dricker bonden till thes han
hvippar kull. Chronander Surge Bib.
— 3. Slunga medelst vipp. man kaster eld
och fyrboller in i stadhen, eller vipper stora
stenar in. L. Paul. Gothus Mon. turb.BOi.
Vippa, tr. Vira, linda. (Se Rietz veipa.)
een skiöör kammarduuks-tråå ... är kring alle
Iijf löösbunden runt om vippad. Eurelius
Vitt. 12.
Vippa, f. [T. wippe.] 1. Vippgalge?
Hvar och en krigsman äger marsken hedra
... eho honnom häder ... straffas til vippan
och förvisas legerett. Gust. Adolf Skr.
248. — 2. Inrättning, hvarmed båge spändes.
Stålbogar med hakar och vippor.
Adlersparre Afh. 233. Bredevid pilkogret hänger
et instrument af jern, hvarmed Dalbågen
blifvit uppspänd, kalladt vippan. Stock. Mag.
1:17.
Vippebåge, m. Båge med "vippa".
Stål-bågarne voro af flere slag, såsom ...
vippebågar. Adlersparre Afh. 225.
Vippeverk, n. Se Vippa, v. 3.
för-färdigha vippevärcke, ther medh man
behändigt och utan stoor macht kan kasta
stocker och stener in uthi städher och på
väller. L. Paul. Gothus Mon. pac. 182.
Vipphjerna, f. the ther intet annat
ap-probera och gilla, än thet the sielffue aff
theras eghen hvijphierna upspinna. Kemner
Tillegnan Asa.
Vipsa, f. Vippa? En fiederbusk ... mett
4 duller och 4 wipser, wipserne smuckade
mett gull och perlor. Hist. handl. 2:1» (1548).
Tre insprengde duller, ... vdi hwartere en
wipsa aff gull och perlor. Ders.
Virginal, f(?). Ett slags instrument med
strängar och tangenter. Christelige Musici,
både medh theras Orgor, Positij, Simphonij,
Virginal, Regal, och hwad som meera är aff
samma konst och liuffliga Musica. P. J.
Gothus Skrift, sent. h2a.
Virke, n. Virkning, en spinnel för rof
sitt virke giör,... en konstig väf. Frese 42.
(Jfr Ord. 30:28: "Spinnelen virkar med sina
händer".)
Virkestol, m. Väfstol. [T. wirkstuhl.]
Jag fick ei sittia jämnt vid virckestol.
Kolmodin Qv. sp. 1:79.
Virra, tr. Förvirra. [T. wirren.] jagh
väl veet ungdomens art, Som kan förföras
rätt fullsnart, Ey veetandes verldzens
maa-neer, Som virras dagligh meer och meer.
S. Brasck Förl. sonen A 3 a.
Virrig, adj. Förvirrad, invecklad, trasslig.
hoppas iu icke... att saken ther igenom
skall vara desperat, fast hon än är någott
svår och icke litett virrigh vorden. HSH
32:210 (1634).
Virök, m. Rökelse, rökverk. [D. virok
Kalkar, Mnt. wirok, T. weihrauch.] The
helgas böner är lijk myrrh’ ok vijröks röken.
Lucidor Hh2b. hvem vil nu fuller dyrcka
Dianen mäd vijröök. Dens. Mm lb.
Vis, n. synden genom Christum wel är
förlåten, och så til wijs (på sådant sätt,
Mnt. so to tvis) öffuerwunnen, at hon oss
icke fördöma eller wårt samwet beklaga kan.
L. Petri Om nattv. E 7 a. huru kunde han
doch någon tijd större kärleek oc mera
barm-hertigheet bewijsa, än ther han, så til wijs,
gaff sin eghen sanna lekamen och blodh oss
til tröst och spijsning, at thet icke allenast
itt nådhatekn, vthan ock en spijs wara skulle.
Ders. F 3 a.
Visa, f. Siunger Herranom een nyy wijso
(sång, lofsång). Ps. 96:1. Och Dauid
ta-ladhe för Herranom thenne wisonnes ord,
then tijdh tå Herren hadhe holpet honom
jfrå alla hans fiendars hand. 2 Sam. 22:1.
hans (Salomos) wisor wor.o tusende och fem.
1 Kon. 4: 32. — Thenna är een ganska swår
anfechtning, och läter sigh icke fördriffua
medh wijsom L. Petri 2 Post. 248 b. Jagh
moste ock med dödhen en gång til mangels,
hwilket icke heller wil wara så lätt, eller
alt medh wijsom tilgå. Om nattv. E 8 b.
Visel, m. Vesla. [T. wiesel.] Visel som
förgör Basiliscum. A. Simonis B 6 a.
Vis-larna som under steenar smyga. Spegel
G. verk 239.
Vishjertad, p. adj. han haffuer försyyn
för ingen wijshiertat. L. Petri Jobs bok
37: 24.
Visk, m (?). Viska. [Fsv. visk, f. ? viska,
qvast Söderwall, D. visk Kalkar, T.
wisch, m., Isl. visk, f.] Penicillus, wisk
til at stryka noghot reent med. Var. rer. voc.
G 6 a.
Viska, tr. Stryka. [T. wischen.]
Calum-nia .. . Alt viskar öfver med en fuchssvans
oförmärklig. Stjernhjelm Parn.tr. 2:7.
Viska, tr. Kasta. (Jfr Rietz.) om man
nu skulle få en ... bok. ther så förvirrat vore
tryckt, så viskade man henne ifrå sig i
sopvrån Svedberg Försvar 118. man er ...
på dören hade viskat. Knöppel Gud.
rådslag ^ B 2 a.
Viskvask, n. Sladder. [T. wischwasch.]
Hur’ mången klåper nu sitt visk vask klemar
62
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
